02 fredag Maj 2014
Posted in Kreativitet / Creativity
Etiketter
Ett förkolnat träd pryder änglarnas äng.
Det är som om någon inte skall vara där, som skär.
Ensamheten skaver, inga bravader.
Änglarna dansar tomhetens vals,
en snara dras runt trädets hals.
Det kände ingen smärta,
visste ej om den hade något hjärta.
01 torsdag Maj 2014
Posted in Kreativitet / Creativity
Etiketter
Dörren till avdelningen står på glänt, i luften luften luktar det bränt. Cigaretten skall tändas, ej återanvändas. Patienterna står och röker med sina kaffekoppar i hand, försöker att ej orsaka en brand. Regnet faller ner från skyn, bortom kaoset finns byn. Den som verkar utan bekymmer, även när det skymmer.
01 torsdag Maj 2014
Posted in Kreativitet / Creativity
Etiketter
I en mörkrgön skog bortom bergen, gömmer gömmer sig dvärgen. Han som var så ilsken, utom sig av alla pilsner. Naturens droger gjorde att han dansade bortom livet, fast han ville ändå inte ta klivet. Han bodde i en stuga under jorden, bara ett stenkast bort från krogen. Varje dag söp han sig redlös, i ansiktet hade han ibland ett klös.
01 torsdag Maj 2014
Posted in Kreativitet / Creativity
Etiketter
Det är kväll och det ekar dovt i korridoren. Ångesten blandas med sömnmedicinernas verkan. Skrik från det förflutna hörs i luften, medan vi zombieliknande varelser vandrar runt i denna korridor.
Medicinernas substanser dansar likt änglar på moln längs med dessa deprimerande tak. De valsar tills sömnen är ett faktum. Patienterna vandrar in i sina rum iförda natskjortor, ovetandes om vad natten har att komma med.
Änglarna gråter blod i takets krona. Iskalla droppar theralen faller mot golvet. Nattpersonalen delar medicin till de trånande patienterna. Sömnmedicin sväljs ner i längtande strupar och satans dans är ett faktum.
01 torsdag Maj 2014
Posted in Kreativitet / Creativity
Etiketter
Ekande korridorer utan slut,
inte finns det något substitut.
Slutna fönster,
destruktiva mönster.
Hjärteskärande skrik,
besvärande kritik.
Ett akvarium mitt i allt,
maten smakar inte salt.
Skrikande tårar,
vi är dårar.
01 torsdag Maj 2014
Posted in Kreativitet / Creativity
Etiketter
Tomheten ekar i de mönstrade gardinerna,
ute på gatan går en ensam dalmatiner.
I vardagsrummet står en soffgrupp,
som är som en trupp.
En armé som tar bort rastlöshet och sorg,
likt en borg.
01 torsdag Maj 2014
Posted in Kreativitet / Creativity
Etiketter
Tunga dörrar,
människor som slöddrar.
Alla vandrar runt som zombies i en korridor,
om ens tiden läker sår.
Det kliar i kroppen,
om ens det är droppen.
Tankarna går på högvarv,
utanför fönstret sitter en sparv.
Ibland vill jag bara sticka härifrån,
jag känner mig lika liten som ett spån.
01 torsdag Maj 2014
Posted in Kreativitet / Creativity
Etiketter
Isande vita väggar,
här dom medicinerna delar.
TV:ns dova ljud i uppehållsrummet,
här visas det hur det är i slummet.
Medicinerna delas ut flitigt,
även om det är slitigt.
Golven äro färglösa,
här skall vi ej slösa.
Här är vi sjuka,
även när vi maten sluka.
01 torsdag Maj 2014
Posted in Bloggrelaterat / Blog related
Etiketter
I dag är det för första gången jag kände att jag orkar med en dator. Jag funderade på om jag kanske skulle börja lägga upp dikter som jag har skrivit under inläggningen.
Jag är inne i en väldigt tuff period just nu. Har också fått ett par kommentarer här på bloggen som jag höjer ögonbrynen åt.
20 söndag Apr 2014
Etiketter
Ja, i dag är jag hemma för första gången på ungefär 2 veckor. Inte utskriven från psyk än dock. Kanske på tisdag, eller förmodligen kanske man ska säga. Det kändes bra att åka hem i alla fall, ska tillbaka i morgon för att spendera en natt till där. Sedan hoppas jag att saker och ting ska flyta på ”som vanligt”.
Stort tack till min pojkvän, några av mina vänner, mamma, pappa och mina två bröder för ert stöd.
15 lördag Feb 2014
Etiketter
Depressivitet, LSS-boende, OCD (obcessive-compulsive disorder), Sluten psykiatrisk avdelning
För ett år sedan blev jag inlagd på psyk, för att vara där i nästan två månader. Det var nog min räddning. Jag hade bott på ett LSS-boende i 2 månader, där jag blev ännu mer förstörd än jag redan var. Mina föräldrar kom och hämtade mig där mitt i min misär, körde in mig till avdelningen. Djup depression och otroligt svårt tvångssyndrom hade jag.
I dag har jag inte alls lika mycket tvång. Jag är någorlunda fri från det. Det är ändå otroligt att det har hänt så mycket på ett år. Tidigare i dag exponerade jag mig för ett av mina tvång som jag fortfarande har kvar. Vet ni vad – jag klarade det! Jag ska kämpa vidare.
12 söndag Jan 2014
Posted in Psykisk (o)hälsa - Mental illness
≈ Ange ditt lösenord för att visa kommentarerna.
Etiketter
01 onsdag Jan 2014
Etiketter
Ångest, Bipolär, Depressivitet, Familjen, Hypomani, Litium, LSS-boende, LSS-gruppboende, Mani, MISA, Nyårsdagen 2014, Panikångest, Släkt, Sluten psykiatrisk avdelning, Vänskap
Jaha. Ett år till har gått. Det har hänt så otroligt mycket – på bara ett år! För exakt ett år sedan satt jag utanför Stockholm, men ändå inom länet, på ett LSS-boende som knäckte mig psykiskt. Då hade jag bott där sedan den 15:e december 2012 och varit inlagd en gång, men hade permission 23-27 december 2012. Mina föräldrar och mina vänner såg hur förstörd och okontaktbar jag var på grund av mitt tvångssyndrom och min tunga depression.
Den 15:e februari 2013 hade jag ett möte på LSS-boendet med min LSS-handläggare. Hon sade att jag inte hade gett det här boendet en chans. Då fick jag en panikattack. Jag försökte gråta, men jag minns inte om det kom några tårar. Under perioden jag bodde på ett boendet (2 månader) hade jag självmordstankar som hade gått väldigt långt. Samma dag som det här mötet var kom mina föräldrar dit med saker från min gamla lägenhet i Stockholms innerstad. Då såg de min misär. De tog med mig till psyket. Där tillbringade jag ungefär två månader. Under tiden jag var där fick jag nya mediciner och bra hjälp från personalen. Medan jag var inlagd fick jag börja på KBT-terapi (inriktad på tvångssyndrom) och hade kommit långt när jag blev utskriven.
Jag slussades ut från avdelningen till ett LSS-gruppboende i en förort till Stockholm. Här bor jag än i dag. Jag är i stort sett kvitt mina tvång, men i och med att tvången minskade ökade mina självskadebeteenden som jag haft tidigare (och kämpat med i DBT). Det kämpar jag hårt med än i dag. I våras fick jag bipolär sjukdom typ 2 som fastställd diagnos. Jag hade mina första sjukdomsskov år 2010, men det var först nu man kunde ställa en korrekt diagnos. Jag har varit inlagd på psyk flera gånger till detta år, på grund av nya sjukdomsskov (detta har inneburit flera medicinbyten). Nu har jag i alla fall hittat en medicin som verkar fungera – litium. Den har jag tagit i några månader nu. Det var två veckor sedan jag fick ett sjukdomsskov och det känns stort. Jag vågar hoppas på en framtid.
Nu i höstas fick jag praktik via MISA. Det var också ett stort framsteg. Jag har kontrakt på ett halvår där.
Förrutom allt som har med psyk och relaterat att göra vill jag bara tacka vänner, familj och släkt för många fina stunder.
Gott nytt år!
05 tisdag Nov 2013
Posted in Aspergers syndrom
Etiketter
02 lördag Nov 2013
Etiketter
Hej kära bloggläsare!
Jag tänkte skriva ett inlägg för att sammanfatta de senaste dagarna. I nuläget är jag fortfarande kvar på psyk och har, sedan några dagar tillbaka, börjat med en ny medicin (har bipolär diagnos). Jag känner av lite biverkningar, men ingenting överdrivet jobbigt.
Det har hänt en del knäppa saker runtomkring mig också (förutom det man förväntar sig på psyket), men det tänker jag inte gå in djupare på.
Min kraftiga uppvarvning har gått ner och jag är mycket lugnare än för ett par dagar sedan. Hoppas på att få åka hem snart.
17 lördag Aug 2013
Etiketter
Ångest, Dekadens, LSS-boende, LSS-gruppboende, Misär, OCD (obcessive-compulsive disorder), Sluten psykiatrisk avdelning
Åh.
Fan.
Det som en gång var den bittra verkligheten.
Dekadens.
Misär.
Just nu är jag i något slags ångesttillstånd som jag inte riktigt kan definiera. Jag tänker tillbaka på de 2 månader jag bodde i Södertälje på ett LSS-boende. Jag var tvungen att flytta. Min tvångsproblematik var för svår, men där blev den ännu värre. Den 15:e februari 2013 kom mina föräldrar och tog mig från Södertälje och in till psyk. Där tillbringade jag två månader och efter det var jag fit for fight. Det var så jag hamnade här i Hässelby.
Det finns fortfarande sår kvar.
Trots att jag är mycket friskare från mitt tvångssyndrom så finns det fortfarande oerhört mycket kvar att jobba med.
05 måndag Aug 2013
Posted in Psykisk (o)hälsa - Mental illness
Etiketter
Arbetsterapi, Glädje, Imovane, Medicin, Sluten psykiatrisk avdelning
Klockan 6 i morse vaknade jag efter en natts sömn – UTAN SÖMNTABLETT! Anmärkningsvärt.
I dag mår jag typ bra (vilket faktiskt också är anmärkningsvärt). Om ett tag ska jag åka och träffa min arbetsterapeut och efter det åka till avdelningen. Där ska jag vänta på samtal så att jag kan bli utskriven. Det är planen.
What’s your plan?
30 tisdag Jul 2013
Etiketter
Jag känner mig uppvarvad igen. Varför kan inte detta sluta?!
Här är lite bilder jag tog på sjukhuset. Hihi.
29 måndag Jul 2013
Etiketter
Efter några dagars tystnad säger jag nu att jag är inlagd på avdelningen igen. Suck. Jag är så jävla uttråkad, mår dåligt och vill härifrån. Vad som gjorde att jag kom hit, efter några dagars speedat stämningsläge, tänker jag inte gå in på i detta inlägg. Möjligtvis i eventuellt ett lösenordskyddat inlägg längre fram i tiden (om den tiden nu existerar?!). Jävla skit.
Nåja, nu är det slut på detta gnäll. Förresten, om ni vill ha lösennord till mina ”nästan hemliga” inlägg, så är det bara att lämna en kommentar på detta inlägg.
18 tisdag Jun 2013
Posted in Det som en gång var / The Past
Etiketter
Ångest, Depressivitet, LSS-boende, LSS-gruppboende, OCD (obcessive-compulsive disorder), Självdestruktivitet, Självmordsplaner, Självmordstankar, Sluten psykiatrisk avdelning
Nu kom den där dagen. Den då jag fyller 22 år. Dagen jag, för några månader sedan, inte skulle komma. När jag bodde på mitt förra LSS-boende mådde jag så dåligt av mitt svåra tvångssyndrom att jag hade utvecklat en tung depression. Jag hade självskadetankar (och handlingar), självmordstankar och även planer/funderingar kring det. Jag trodde aldrig att jag skulle överleva den misären jag levde i. Jag hade flyttat till det boendet för att bli fri från mitt tvångssyndrom, men blev istället sjukare. Så sjuk att jag trodde att jag förtjänade att dö.
Så kom den där dagen så biståndshandläggaren och hennes chef kom till LSS-boendet och jag uttryckte att jag ville flytta. Det ville de inte gå med på. Jag grät bittra tårar. Senare den dagen kom mina föräldrar hem till mig och lämnade lite möbler och sådant. Då såg de hur jag hade det och körde in mig till avdelningen. Sedan dess har jag inte satt en fot på det LSS-boendet.
Nu bor jag på ett LSS-gruppboende i en förort till Stockholm och trivs. Stort tack till alla som har stöttat mig, trots min misär. Cred till mina föräldrar som räddade mig den där dagen i mitten på februari 2013.
Yolanda and her creative scream 
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.