Tröttheten har tagit över större delen av dagen och det är skönt att ha det mesta avklarat. När jag säger ”det mesta”, så menar jag att alla rent fysiska måsten, som städningen, är avklarade. Det är väl mer psykiska hinder´, ångestmoment, som klänger sig kvar.

Det som har varit mest påfrestande i dag är att jag känner att det inte har funnit något utrymme till att vara själv och vila. Jag hade behövt verkligen behövt det i dag. Det känns som att det bara har kryllat med folk precis överallt. Sedan var jag tvungen att handla lite, efter att jag varit på Dynamo. Bara att göra, men det drog ut på tiden. Kön gick långsamt, vilket gjorde att jag fick panik inombords. Jag hade bara en stark vilja att bara få komma hem.

Nu har jag tänt ljus, i en kall lägenhet. Rökelser. Lotus. Bara för att. Jag vet inte. Trötthet. Vila – ett måste.

… Och rökelsens tårar lyfter mot skyn