Jag fortfarande inne på Joakim Berg’s soloalbum ”Jag fortsätter glömma”. Det fortsätter att gnistra mot skyn. Långsamt, men ändå snabbt.

Sen då? I dag har jag brakande mensvärk, men det var inte helt oväntat – med tanke på hur min menscykel brukar se ut. Intressant? Tveksamt. Vetekudde, som verkligen börjar svalna av. Precis som energin vid kvällstid. Lite trist. Eller… Jag vet inte. Det är olika. För missa människor är det tvärtom.

Jag hoppas verkligen att mensvärken har tonat ner sig lite till i morgon. Sen jag var tvungen att sluta ta Naproxen pga att jag även tar litium – är jag lämnad ensam med Alvedon och/eller Ipren. För mig är dessa på skärp-nivå när det gäller hur de biter på mensvärk. Fast ändå är jag irriterad på läkaren, som förklarade problemet med Naproxen nästan ett decennium efter att jag hade startat litium-behandling mot bipolaritet.