Etiketter
Black&white, Folk, Foto, Malmö central, Människor, people, Photography, Svartvitt

13 torsdag Mar 2025
Posted in Kreativitet / Creativity
Etiketter
Black&white, Folk, Foto, Malmö central, Människor, people, Photography, Svartvitt

21 tisdag Jan 2025
Posted in Kreativitet / Creativity
11 onsdag Sep 2024
Posted in Kreativitet / Creativity
Etiketter
Black&white, Folk, Foto, people, Photography, slussen, Sol, Sun, Svartvitt

25 torsdag Jul 2024
Posted in Kreativitet / Creativity
Etiketter
Black&white, Folk, Foto, Människor, people, Photography, Svartvitt

09 tisdag Jul 2024
Posted in Out of town
Etiketter
Black&white, Folk, Foto, Människor, people, Perrong, Photography, platform, plattform, Svartvitt

13 onsdag Dec 2023
Etiketter
Black&white, Folk, Foto, går, Människor, Photography, promenerar, Svartvitt, Walk

Publicerat av Yolanda - Aspergers syndrome - Poetry - Photography/edit - Art - Mental illness | Filed under Kreativitet / Creativity
10 söndag Dec 2023
Etiketter
Black&white, Folk, Foto, går, Människor, Photography, promenerar, Svartvitt, Walk

Publicerat av Yolanda - Aspergers syndrome - Poetry - Photography/edit - Art - Mental illness | Filed under Kreativitet / Creativity
15 söndag Okt 2023
Etiketter
ASD, aspeergers syndrome, AST, Autism, Blog, Blogg, Blogging, Brain, Filosofi, Folk, Funderingar, Hjärna, people, persian food, persisk mat, Philosophy, Thoughts
När det är söndag brukar jag vara lättad. Samtidigt som jag är orolig. Både och, kan man säga. Jag vill gärna att det ska bli måndag, så att jag får vara på jobbet. Fast jag är rädd att jag inte ska sova på natten. Vara helt slut hela dagen, inte kunna behålla humöret.
Jag har hållit igång med olika aktiviteter, som att laga persisk mat . Tränat, kört yoga. Vilat. Vad har ni gjort i dag? / What have you been doing today?
Som vanligt, så funderar jag så att min hjärna går i spillror. Jag ältar, kan man säga. Mycket om vem jag har blivit, vem jag borde vara. Hur det påverkar andra. Typiskt nog tänker jag också på att jag har Aspergers syndrom och kan ha tolkat den aktuella situationen en aning snett.
När allt är snett. För så kan det vara ibland. Emellanåt måste jag torka tårar, blanka och allmänt osynliga. Fast jag har fått höra att folk ser mer än man tror. Ärligt talat – jag vet inte. Vissa saker förblir obegripliga. Sedan; Vill jag förstå?
21 torsdag Sep 2023
Etiketter
Black&white, City, Folk, Foto, people, Photography, Stad, Svartvitt

Publicerat av Yolanda - Aspergers syndrome - Poetry - Photography/edit - Art - Mental illness | Filed under Kreativitet / Creativity
08 tisdag Aug 2023
Etiketter
Black&white, Folk, Foto, Människor, people, Photography, Södermalm, slussen, Svartvitt

Publicerat av Yolanda - Aspergers syndrome - Poetry - Photography/edit - Art - Mental illness | Filed under Kreativitet / Creativity
02 onsdag Aug 2023
Etiketter
Black&white, Folk, Foto, Människor, people, Photography, prat, Samtal, Svartvitt, talk

Publicerat av Yolanda - Aspergers syndrome - Poetry - Photography/edit - Art - Mental illness | Filed under Kreativitet / Creativity
18 lördag Feb 2023
Etiketter
1988, Björn Afzelius, Don Quixote, Folk, Fotografi, Människor, måne över corsica, Music, musik, swedish, Tunnelbana, youtube
Den här låten är en favorit. Inte bara just nu, utan generellt. Plattan den är ifrån brukade pappa lyssna på nästan intill jämt när jag var liten. Till Waldorfförskolan. Därifrån. Runt hörnet.
Nu lugnar den mig på tunnelbanan. Ni vet ju att jag älskar att fotografera tunnelbanor, men jag gillar inte att åka dem. Eller snarare – inte när det är för mycket folk.
30 fredag Dec 2022
Etiketter
Aspergers syndrom, Folk, frustrated, Frustration, Handla, inflation, Ledig, New years, Nyår, people, Perceptionsstörningar, Rastlös, restless, shop, Shopping
Det känns lite… Hm, surrealistiskt att det är nytt år när jag går och lägger mig i morgon (slash) går upp på söndag. Det tycker jag i för sig också när jag tänker tillbaka på någon händelse och inser att det var x antal år sedan. Ni vet, känslan av att det inte var så länge sedan – ändå?
I dag har jag fått torka mentala tårar när jag var på en snabb visit i mataffären. Mycket folk som kör slalom genom hyllor med för dyr mat. Inflation gör det hela ännu mer frustrerande. Men perceptuella intryck är värst, när man halvspringer runt i affären. Nja, jag beställer nog hem mat näst gång. Det knappt värt det.
Alternativ: Extra frustation, eftersom jag är ledig/rastlös?
04 lördag Sep 2021
Etiketter
Antipsykotika, ASD, AST, Autism, Folk, Främlingar, Neuroleptika, Neurotypisk, NPF (neuropsychiatric diagnosis), Planera, Seroquel, Struktur, Tråkig
Jag har haft en rätt kämpig dag. Trots att det är lördag, känner jag mig inte speciellt utvilad. Jag har haft huvudvärk, till och från, – hela veckan. Även flera andra udda symtom. Positivt är, dock, att jag inte är lika förstoppad längre – tidvis – från att ha varit det extremt mycket de senaste 7-8 år. Jag tror att det beror på att jag trappat ner, ytterligare, på Seroquel.
Struktur och planering brukar jag kunna hantera, men problemet när saker och ting faller utom. Ibland kan det vara svårare att få allt att fungera när jag är ledig, exempelvis. Jag kan periodvis känna mig ”tråkig”. Fast egentligen – vem bryr sig? Jag är inte så oroad över vad folk tycker om att jag gillar att planera. De flesta har ingenting emot det. Jag bryr mig inte om vad andra tycker om det – som jag inte känner. Som inte finns i mitt liv. Fast jag kan inte låta bli att fundera över det ändå. Poänglöst, kan tyckas. Jag blir ledsen över att andra påverkas så mycket av vad andra tycker. Så länge ingen poängterar min kropp eller mitt utseende. Obehagligt är det, usch.
I kväll blir det till att vila mer. Rolig som jag är.
06 söndag Jun 2021
Posted in Aspergers syndrom, Samhälle
Etiketter
Beteende, Celsius, Eko, Folk, Människor, Pandemi, Pandemic, perspective, Perspektiv, Stockholm
När celsius lagt sig för att sova, halvt om halvt. Tur det-ish. Fast staden tystnar. Alltid samma eko, mönster som studsar tillbaka – omgivningens beteende. Mitt beteende.
Mycket folk på promenadstråken i Stockholm, tycker jag. Vatten och träd försöker viska till mig att jag ska ta ett foto. Som om de söker uppmärksamhet. De kanske inte får mycket – blir ständigt överkörda. Därför viskar de, genom metall.
Titta åt ett annat håll. Det är människor för bra på, tror jag. Känns det som. Fast man gör det på olika sätt. Man skjuter upp att handskas med något jobbigt. Varför tror ni att folk väljer att titta åt ett annat håll?
08 tisdag Sep 2020
Etiketter
1177 Vårdguiden, Aggressivitet, Anorexi, Ätstörning, Ätstörning UNS, Överviktig, Bantning, Depressivitet, Destruktivt mönster, Detaljer, Din kropp, Folk, Gravid, Hälsosam, Irritation, Känslor, Känslostormar, Ledsen, Litium, Människor, Min kropp, Nyttig, Ohälsosam, Onyttig, Seroquel Depot, Social ångest, Sociala medier, Tankar, Tonåren, Viktuppgång
Nu ska jag skriva om gjorde mig otroligt arg, ledsen och irriterad. Ja, rentav förbannad. Jag vill påpeka att det här inte direkt var någons fel, egentligen. Även om det kändes som att det var allt och allas fel.
Jag gick in i mina journaler på 1177 Vårdguiden för att kolla om ortopeden hade skrivit en anteckning där. Det var runt 2 veckor sedan jag var där. Anteckning jag hittade var egentligen bra, men jag hakade upp mig på en detalj – som var under ”allmäntillstånd”. Överviktig. Det ordet triggar igång alldeles för mycket känslostormar hos mig. Paniken och tårarna anländer.
Jag sitter på sängen, med the vape i munnen. Ångorna stiger. Tårarna kämpar sig ut och ångesten är hög…
Okej. I tonåren fick jag anorexi och fick kämpa för att g upp i vikt. När jag var 22 fick jag mediciner för min bipolära sjukdom och gick upp 30-35 kg på kort tid. En idiotisk läkare på vårdcentralen ställde diagnosen fetma och tvingade mig att väga mig, fast att jag förklarade min historia av ätstörningar. Nog den okänsligaste läkare jag träffat.
Ett tiotal gånger har okända personer kommit fram till mig och frågat om jag är gravid, på mer eller mindre otrevliga sätt. Någon enstaka har velat känna på min mage. Sedan har jag vissa i min omgivning som inte kan sluta kritisera min kropp. Andra före detta vänner tycks inte orka med mig på grund av mitt kaos med kroppen och psyket.
Det är skillnad på att vilja banta och att ha en ätstörning. Problemet är att när du lider av en ätstörning behöver du hjälp att bryta ditt destruktiva mönster. Jag kan ibland uppleva att de som säger att de vill banta, säger det bara för att säga något. Tyvärr. De vill bara ha uppmärksamhet. Bantning är verkligen inget hållbart val, enligt mig. Sluta istället trigga folk som kan ha en potentiell ätstörning istället för att klaga. Kom ihåg att det är min åsikt, inte din. Dela gärna din åsikt.
Min poäng är att jag är otroligt trött på att andra människor tror sig ha rätten att att kommentera min kropp. Alla kämpar med sitt. Skaffa ett liv istället. Visst förstår jag att läkare måste skriva vad de tror – jag ifrågasätter egentligen inte det. Det bara triggar igång vissa känslor hos mig. Att vikten ska vara så relevant och bestämma om någon är hälsosam eller inte – det håller inte. Skärp er, människor! Låt andra ha sin kropp och du din.
Det är bara det.
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.