Grådassig, på ett mörkt sätt. Inte bara för att det ”regnar” lite smått – det har ingenting att göra med känslan. Mina tårar inombords är inte beroende av regn. Fast kanske dina tårar är det – jag vet inte.

Det förflutna är mer konstant, fast man väljer vad man vill göra med det. Även om det inte är lätt. Det finns många sätt att gå vidare på. Arv och miljö spelar starkt här. Genetiken påverkar förmågan att gå vidare.

Jag tror alla bär på en mer eller mindre stark eko-effekt inom sig. Som alltid fanns med en. Inre och yttre faktorer påverkar huruvida man lyssnar till den eller inte. Trauma är ett som ett ilsket skrik, som stör dig i vardagen. Dofter, ord, siffror, andra människors beteende – triggers. Påminnelser om traumat, som bejakar ett negativt tankemönster. Flykten är vad en här. Olika hos olika personer. Mentalt eller rent fysiskt.

Nu flummar jag ur, som vanligt. Det är så här mina tankar ofta ter sig. Berättelser. De avbryts när det händer något yttre, som jag reagerar på. Jag försöker berätta, för att sedan glömma.