Jag var uppe tidigt – på väg till Dynamo. Det var dags för förlagsmöte, så jag stannade lite längre. Annars brukar jag gå över till MISA och jobba därifrån. Hos sjukgymnasten vek sig min fot, som jag brukar säga – trampade snett. Fast det var på crosstrainern, så min fot var i princip stilla. Jag har börjat stuka fötterna igen denna vecka, men vet inte riktigt varför. Dock är jag så pass överrörlig, så att mina muskler måste jobba mycket mer under dagen. Det är förmodligen jag är så utmattad i kroppen när jag kommer hem.

För ett tag sedan kom jag hem. Skönt, för jag som vanligt är helt slut. Jag kom hem rätt sent i går kväll, eftersom vi hade familjemiddag hos mina föräldrar. Att komma hem för sent när jag ska upp tidigt påverkar också hur jag mår dagen efter. Hur mycket jag orkar vara social och hur distanserad jag är i allmänhet. För mig räcker det inte att sova helt ok, jag måste vila också – förutom det. Om jag ska fungera hyfsat. Energin, hur mycket man orkar, är ofta annorlunda – om man har Aspergers syndrom.

När jag var på Dynamo fick jag lite råd om bakgrund på bloggen, så nu blir det en grå nyans. Jag har också förstorat texten, så att det blir lättare att läsa. Numera gör jag alltid texten – svart – manuellt, eftersom det inte verkar gå att ändra.