
Detta stycke tråd låg utanför porten. I det här fallet betyder det att nog är pandemin som är den röda tråden. Dessutom ser den ut som en G-klav.
04 söndag Apr 2021
Posted in Kreativitet / Creativity
04 söndag Apr 2021
Posted in Hälsa / Health
03 lördag Apr 2021
Posted in Hälsa / Health
02 fredag Apr 2021
Posted in Hälsa / Health
Etiketter
Då kom dagen då provsvaret är positivt – för mig. Det känns lite overkligt och skumt, eftersom jag redan fått en dos vaccin.
Ta hand om er! ♡
02 fredag Apr 2021
Posted in Känslomässigt kaos / Emotional chaos
Etiketter
covid, covid-19, covid-test, Demokratipiloterna, Dynamo, Frustration, Hopplöst, Irritation, Pandemi, Tvång

Hela förmiddagen har jag känt mig ganska väck. Som det är när man är förkyld – man blir helt slut av allting i princip. De senaste dagarna har jag inte gjort någonting utanför hemmet. Jag hoppas att svaret på covid-testet kommer snart.
En del av mig tycker att det är skönt att inte vara tvungen att göra något. Dock finns en annan del som är frustrerad. Ärligt talat, så stör det inte mis så mycket att knappt träffa andra människor. Bara på lång sikt. Det som gör mig irriterad är att jag inte orkar göra någonting. När jag fick veta att Dynamo är stängt hela nästa vecka känns det lite hopplöst.
Jag avskyr att bli tvingad till saker
18 torsdag Mar 2021
Posted in Just another day, Samhälle
Etiketter
covid, covid-19, covid19, Manspreading, Munskydd, Pandemi, Restriktioner, Tunnelbana, Vardag
Nyhetsflödet känns ganska hysteriskt och har varit det ett tag. Det är knappt att man orkar bli förbannad. Jag läser, för att hålla mig uppdaterad. Samtidigt undrar jag om uppdrag granskning ska göra fler avsnitt om Försäkringskassan. Jag är, personligen, mer intresserad av hur det har gått till med aktivitetsersättningen. Det var den jag fick avslag på – plus att det tog ca 2 år att få tillbaka den genom domstolsbeslut.
Den här dagen har varit rätt bra, förutom att jag började den med att bränna gröt-kastrullen. Sedan tycker jag att folk är jobbiga på tunnelbanan. Killar som ”manspreadar” och tanter som sitter och dömer ut en. Sedan pandemin började och det här med munskydd blev en stor grej, så är det folk som inte verkar kunna hålla sina åsikter inne.
Jag greppar inte alltid vad folk vill när de bara glor. Allt känns så otydligt när man är bland främlingar. Nu har jag redan problem med den sociala biten, men jag får känslan av att det är värre i och med covid-19. Det är mycket som har blivit extremt otydligt.
Vad tycker ni? Är våra ”pandemi-spelregler” tydliga? Hur är det där du bor?
06 lördag Mar 2021
Etiketter
2015, 2021, ADHD, Autism, covid, covid-19, Debatt, NPF (neuropsychiatric diagnosis), Pandemi, Samhälle, Sotockolm, Språkstörning, Thåström, Tourettes syndrom
Dom sa att det blir utsikt mot gården
I bortglömda städer
Det räcker för mig
~ Thåström (2015)
Jag undrar om Stockholm kommer att vara bortglömd, förträngd. Som det är nu. Pandemi-Stockholm. Media skriker hur vi inte tar ansvar. De generaliserar. Jag tror att många bryr sig – på någon nivå. Alla kanske inte bryr sig på samma sätt. I tankarna, men inte i handling – i alla fall inte på det sätter som accepteras av samhället.
Appråpå acceptans via samhället. Vi som tänker annorlunda, som har en neuropsykiatrisk problematik. står längre i rang – oavsett vad. Sämre förutsättningar gällande studier, på arbetsmarknaden och att vi ständigt blir missförstådda. Vi vill ha samma förutsättningar som alla andra, även om det är på ett annat sätt. Är det så mycket begärt? Måste vi kämpa så mycket hårdare för att åtminstone må: okej?
28 söndag Feb 2021
Posted in What I'm wearing
Etiketter

Snyggt, tycker jag. Lättare att andas i än de som finns inom sjukvården (får ibland från LSS-boendet)
25 torsdag Feb 2021
Posted in Aspergers syndrom, Funktionedsättas rättigheter, Samhälle
Etiketter
Arbetsförmedlingen, Attention, Autism- och Aspergerförbundet, Autism- och Aspergerföreningen, Ekonomiskt Bistånd, Epidemi, Försäkringskassan, Funktionsrätt, MISA, Pandemi, Politik, Samhälle, Socialförsäkring, Socialförvaltningen, Stockholm, Tankar
Höghusen. Mörkret. Fallit. Ett rop – inget högt. Tyst i ett vitt Stockholm.
Det finns mycket som gör att vi fryser till is. Kanske inte fysiskt, men psykiskt. Man kan ha tänkt sig en situation på ett visst sätt, men när man väl hamnar i den – i verkligheten – splittras en spegel invärtes. Jag må låta dramatisk, men så är det ofta. Speciellt i efterhand. Tårarna kommer inte alltid direkt. Ibland viskar de ”inte nu”…
Jag har inte gråtit, utan flummar bara med orden. Skriver det som faller mig in. Mina tankegångar kan vara väldigt långsökta. Till viss del en slump att jag kommer in på en viss tankegång. Hur är det för dig?
En hinna, en dimma utan slut, ligger över Stockholm. Nyhetsflöden fylls av den ena röran efter den andra. Inte bara om covid, även om mycket är relaterat till just det. Det här med att man har upptäckt brister hos Försäkringskassans handläggning, eller åtminstone först pratat om den i media under pandemin. När fler drabbas. Fast jag och många andra hade stora problem med Försäkringskassan innan pandemin. Vem brydde sig då? Det var mest föreningar som Attention, Autism- och Aspergerförbundet och Funktionsrätt som såg. Även Arbetsförmedlingen, MISA och Socialförvaltningen visste om problemet. Min poäng är att prioriteringen för denna typen av ärenden var inte hög innan pandemin. Jag ska vara tydlig med att jag inte förminskar de som har fått problem med Försäkringskassan under pandemin. Det jag menar är att: Måste det ställas på sin absoluta spets innan politiker, media och andra inflytelserika aktörer ser – verkligen ser – ett enormt samhällsproblem?
11 torsdag Feb 2021
Posted in Hälsa / Health, Kreativitet / Creativity, Samhälle
Etiketter
Epidemi, Fluff, Handsprit, Kontor, Kontorsstol, Pandemi, Perspektiv, Rosa, Sverige, Torr, Världen, Vegansk kebab
Händerna. Såriga. Desinfekterande rinner ur pumpen, som om det inte fanns något slut. På spiralen. Samhället. De sekundära. De primära. Tredimensionellt, jagande, skrikande. Dygn, individer, sjukhussängar. Maktpositioner, halvdana insatser. Vad vet jag? Finns… ? Perspektiv…
Det händer mycket i världen, men även i Sverige. Här på individnivå har jag fisit på min så kallade ”kontorsstol” (en vit köksstol med rosa fluffkudde) framför datorn och jobbat hemifrån. Tagit vape-pauser ute, där luften i kylan viskar ”Har du en plats här?”. Eller: Jag vet inte. Annars har jag handlat och städat. Ätit någon konstig vegansk kebab, som jag köpte på Coop. Den smakade okej, men eftersmaken…
Jag har pratat i telefon med några personer. En åt gången. Det lyfte upp min dag lite. Jag har känt mig lite smått nere.
Hur mår du?
08 fredag Jan 2021
Posted in Aspergers syndrom
Etiketter
Bidén, covid, covid-19, Donald Trump, Facebook, Försäkringskassan, Imperiet, Instagram, Media, Mikael Wiehe, Pandemi, Politics, Politiker, Poltik, Respect, Respekt, Social media, Sociala medier, Socialförsäkring, Society, Sverige, Thåström, Världen, World
– Imperiet (ursp. Mikael Wiehe)
De med högst makt i Sverige är politikerna. Gör de sitt jobb? Det känns inte så. I Sverige händer det väldigt mycket negativt just nu, förutom pandemin – ett globalt problem. I Sverige har det fötts mycket frustration, som blir som ett eko. Dunstar. Kokar. För cirka en vecka sedan hade vi en otroligt kaotisk nyårsnatt. Medierna släppte nyhet efter nyhet genom hela nätet om kaos-scenarion.
I går gick Trump-anhängare till attack mot vita huset, då Bidén skulle väljas till president – officiellt. Jag tror att Trump, även andra ledarna, har gjort sådana här beteenden okej. Nu menar jag inte bara USA, utan överallt. Om vi nu går tillbaka till Sverige, så ser vi att någonting har gått väldigt fel. Vissa politiker visar upp dåligt omdöme – på olika sätt – utanför arbetet (och under). De åker till kanarieöarna under pågående pandemi, de handlar under jul-rean och de går till varuhus. Vad sänder det för signaler till folket? Att de som styr landet inte ens kan hålla sig till restriktionerna?
Varför beter folk sig som de gör? Respekterar vi våra politiker? Varför skulle vi? En del människor håller på precis som de vill och bryr sig inte om konsekvenserna. Samhället går utför och politikerna bryr sig knappt. Personligen har jag mest erfarenhet av Försäkringskassan. De senaste åren har sjukförsäkringen slutat vara en försäkring. Människor ansöker knappt dit, för att de vet att de förmodligen inte får någon ersättning. Framför allt behöver alla respektera varandra.
Jag tror att vi behöver lita på de som styr vårt land. Det gör de flesta inte. Sociala medier har också påverkat – och fake news. Man kan inte längre lita på vad man läser på nätet. Nu för tiden är det enkelt att sprida fejkad information om någon. Vi måste få politiker som vi kan lita på.
Ett samhälle, vars hjärta, bultar för förändring.
19 lördag Dec 2020
Posted in Aspergers syndrom, Såkallade högtider
Etiketter
2020, Christmas, covid, covid-19, Dasspapper, Jul 2020, Lillebror P, Pandemi, Rörigt, Toalettpapper, Toilet paper
Efter att åka hem från Sylvia, så var jag tvungen att gå till affären för att köpa dasspapper bland annat. Jag blev trött bara av att gå in där. Folk kan gärna kolla avstånd även om det inte är någon jävla pandemi. Plus att covid försvinner inte av att ni fortsätter trängas. Pandemi eller inte, rör mig inte. Tack, ni får väl smörja in tomten med pepparkaksdeg istället – bara ni låter mig bara. Det gör ont i mig, pandemin eller inte.
Kommande vecka kan bli lite rörig, med tanke på att det är jul och lillebror P fyller också år. I morgon ska vi fira honom. 24 år blir min sötis. Med rörig menar jag att det händer mycket och ja… Inte enligt rutiner, om man säger så.
11 fredag Dec 2020
Etiketter
allergi, Allergisk reaktion, covid-19, covid-test, Funktionsnedsättning, Funktionsvariation, LSS, LSS-boende, Oro, Pandemi, Stress
Min lägenhet är full med något ämne som gör att det kliar lite överallt, ger utslag. Samtidigt väntar jag på svaret på covid-testet. Jag känner mig smått instängd. Personalen på LSS-boendet får handla åt mig, för jag får inte gå och handla innan jag får svar på testet.
Coronapandemin sliter sönder det mesta i samhället och det kommer nog att vara så en tid framöver. Själv blir jag mer stressad och orolig. Det kommer och går lite. Sedan fungerar inte planeringen lika bra, som jag skulle önska att den gjorde. Jag avskyr förändringar, stora som små. När någonting inte blir som jag tänkt mig. Det kan förstöra min dag, min vecka, månader ur mitt liv. I värsta fall år.
Jag läser i tidsskrifter att funktionsnedsatta har det svårare under pandemin. Absolut, det tror jag också. Fast vi har det vanligtvis svårare än genomsnittsbefolkningen. Generellt sätt. Det är lättare att smittas med covid-19 på ett LSS-boende, eftersom personalen är inte bara inne i min lägenhet – även andras. Det är bland annat det som gör den här situationen så komplex. Om någon här är misstänkt smittad, så har personalen skyddsutrustning.
09 onsdag Dec 2020
Posted in Aspergers syndrom
Etiketter
Arbeta hemma, covid-19, Fångad, Frustration, Frustrerad, Irritated, Irriterad, Jobba hemma, Känslor, Koordination, Pandemi, Röra, Skumt, Tankar, Trapped
Jag känner mig lite… Fångad, frustrerad, irriterad. Det känns lite överväldigande att både jobba hemifrån och stå ut med den här allergin – den som jag inte vet exakt vad den beror på. Jag känner mig lite less. Mitt psyke är en röra. Faller ner i hål, dagligen. Sen: Tillfället upp till någonting som liknar normalläge.
Att koordinera min kropp mapp har inte gått så bra i dag… Eller om det någonting gör det. Jag har trampat snett. Nästan glömt bort hur man gör vissa rörelser. Det känns… Skumt. Som en skugga av den man är, eller tror att man är.
Arbetar ni också hemma under pandemin? Eller delvis, kanske?
16 måndag Nov 2020
Etiketter
Överstimulerad, covid-19, Handla mat, Intryck, Kaka på kaka, Ordspråk, Pandemi, Perceptionsstörningar, Planering, Sjukgymnastik, Trötthet

Jag gissar att det har varit för mycket för mig under dagen. Att göra, för att vara lite extra tydlig. Det har varit flera saker, typ som kaka på kaka. Eller: Varför säger folk ”kaka på kaka”? Kakor är oftast goda. De flesta. Tycker du att någon kaka är äcklig? Själv tycker jag att misslyckad kladdkaka är sådär. Ni vet, när den inte är tillräckligt kladdig.
Hur som helst. I dag var det Dynamo, sjukgymnast, handla och att duscha. Fast tyvärr är det jobbigt att duscha när man är trött. När ska jag annars kunna duscha? Går man ut i ”kylan” på morgonen med blött hår kan man bli förkyld och det är inte det första man vill ha när det är pandemi. Ni förstår, tror jag. Det här är mycket för mig, eftersom jag lätt blir överstimulerad av intryck. Hela den här Asperger-grejen.
You get it, right?
14 lördag Nov 2020
Etiketter
covid-19, Gym, Indien, Indien 2017-2018, Indiska rökelser, Irritation, Pandemi, Restriktioner
Det blev, som sagt, en rätt lång sovmorgon innan jag tränade på gymmet. Folk runtomkring mig har olika åsikter om att gå till gymmet och det ger mig ångest. Det är just det som gör mig mer stressad. Fast – kan jag åka tunnelbana kan jag väl gå till gymmet. De har restriktioner där. Hur tänker ni? Jag blir bara förvirrad. Sedan jag var liten har jag haft mycket beslutsångest i alla sammanhang. Dessutom är jag livrädd för att göra fel.
Nog har det inte hänt så mycket under dagen annars. Inget vidare intressant. Lika bra så. Jag måste vila… Och jag har tänt en rökelse.
Vad irriterad jag blev att detta inlägget blev så tråkigt! Så känns det. Tur at lägenheten fylls med doften från rökelsen. Den förpackningen med rökelser kommer från Indien, då jag var där . Det blev lite länkar, så att ni kan kolla på bilder som jag lade upp för några år sedan. Säkert via telefonen – i alla fall de jag länkade. De dreads jag hade då tog jag ut för ca 2 år sedan.
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.