Etiketter
Aggessivitet, Ångest, Irritation, Kaos, Känslor, Stress, Tankar
Just nu känner jag mig mest arg och irriterad. Vissa samtalsämnen är väldigt triggande och påminner om trauma. Fokus måste nu ligga på att orka med detta
26 måndag Okt 2020
Etiketter
Aggessivitet, Ångest, Irritation, Kaos, Känslor, Stress, Tankar
Just nu känner jag mig mest arg och irriterad. Vissa samtalsämnen är väldigt triggande och påminner om trauma. Fokus måste nu ligga på att orka med detta
06 söndag Sep 2020
Posted in Aspergers syndrom
Etiketter
Förrvirrad, Litium, Litiumprov, Provtagning, Sömnproblem, Stress, Trötthet
Nu är det söndag kväll och i morgon kommer allt i gång igen. Som jag sagt tidigare ska jag lämna blodprov vad gäller litium i morgon innan jag ska till Dynamo. Då blir det en smått förvirrande morgon. Istället för att äta frukost ska jag ta med den och äta efter provtagningen. Morgonmedicinen får jag inte heller ta innan provet. Det här behöver ni egentligen inte veta, men jag behövde skriva ner mina tankar. Poängen är att provtagning är förvirrande, i alla fall förberedelserna. Är det bara jag som känner mig stressad dagen innan jag ska prov?
Jag börjar blir rätt trött, så jag hoppas att sömnen fungera i natt – utan jobbiga uppvaknanden och så vidare.
Ok, nu ska jag varna ner lite.
Godnatt, good night <3
30 söndag Aug 2020
Etiketter
Aggressivitet, Autism, Ångest, Blandepisod, Blandtillstånd, Depression, Fobi, Humör, Humörsvängningar, Hypomani, Irritation, Kommunikation, Mani, NPF (neuropsychiatric diagnosis), OCD (obcessive-compulsive disorder), Oro, Passiv-aggressivitet, Planering, Rädsla, Stänga av, Stress, Temperament, Tvångssyndrom, Utbrott
Rädsla påverkar oss alla. Mer eller mindre. Jag tror att hur vi handlar handlar mycket om rädsla. Inte bara, men en hel del. Det är olika för oss vad vi är rädda för. Delvis kan det vara svårt att förstå andras rädslor, i alla fall för mig. Fast ingen rädsla är löjlig.
Om jag skulle räkna upp mina rädslor och göra en lista – den skulle nå oanade proportioner. Själva kärnan är att inte låta ens rädslor förstöra ens liv. Mina OCD (obcessive complusive disorder, tvångssyndrom) är en balansgång. Det är nog en av de saker som jag är mest rädd för – att insjukna på riktigt igen. Jag blir väldigt rädd när mina tvångstankar börjar ta över mitt medvetande, bit för bit. Rädslan för att bli (hypo)manisk eller deprimerad är också något jag får leva med, för bipolär sjukdom är ett kroniskt tillstånd.
Jag ska inte nämna alla mina rädslor i det här inlägget, men jag ska dela med mig av vissa saker. Jag anser att oro och rädsla går in i varandra – delvis. Varje morgon när jag vaknar oroar jag mig för att det ska hända någonting som förstör mitt humör. Till exempel något som ökar på min stress. Som att någonting i min planering ska bli inställt. Att min vape ska vara trasig. Eller just det med e-ciggen är något jag oroar mig för varje kväll, snarare. Jag oroar mig alltid väldigt mycket för allt som har med kommunikation och planering att göra. Att det ska hända något som förstör precis allt.
Det är ofta svårt för mig att kontrollera mitt humör, vilket tar oerhört mycket energi alla gånger. Jag är rädd att någonting ska irritera mig, att jag inte ska kunna kontrollera mig eller att jag ska stänga av helt. Med stänga av menar jag att jag slutar lyssna och ta in om det blir för mycket för mig.
Har ni några tankar ni vill dela med er av angående detta? <3
28 fredag Aug 2020
Etiketter
Helg, Irritation, Ledig, LOKA crush, Seroquel, Seroquel Depot, Stress, Tomhetskänslor
Jag känner mig tom. Känslor och sånt, orkar inte med. Det är fredag igen och det suger. Är jag den enda i värden som inte gillar att vara ledig? Absolut – det är skönt att vila när man kommer hem från jobbet. Det tycker jag med. Även att vara ledig någon dag då och då. Men det som kallas semester, har för mig – en illaluktande doft. Ungefär som stekt lök med gul curry.
Stressen av att inte veta hur en dag ser ut. Irritationen över att vakna för tidigt. Nu när jag har trappat ner rejält på Seroquel (neuroleptika) kan jag inte längre sova bort hela förmiddagen. Vad ska man göra med tiden? Det är som ett eko som inte vill ge någon respons.
Hur som haver – vad ska ni göra i helgen? Det kanske är en tråkig fråga… Lika tråkig som att plocka upp skärp från golvet.
Fast glöm inte att ta ett glas Loka crush för att fira att det är fredag och alla 18-åringar tror att de kommer att komma in på alla ute-ställen innan de förstår vad 20-års gräns är! Vi har själva varit där. Ta det lugnt.
20 torsdag Aug 2020
Posted in Aspergers syndrom, Samhälle
Etiketter
ADHD, Autism, Budget, Försörjningsstöd, Fot, Fotled, Grytlock, Kök, LSS, Mat, NPF (neuropsychiatric diagnosis), Planering, Soc, Socialbidrag, Stockholm, Stress, Vänskap
I dag känner jag mig lite stressad över all planering. Plötsligt blev det så mycket att göra. Plus att min fot är mörbultad. De senaste 2-3 dagarna har jag trampat snett (då stukar den sig halvt). I går kväll tappade jag ett grytlock på samma fot och det landade på sidan. Det blev ett slags blåmärke. Kul.
Ekonomin är åt skogen som vanligt. Jag har inte så mycket mat, förutom matlådorna som egentligen ska med till Dynamo – om det krisar. Det är så mycket att tänka på när man ska iväg. Man kan inte alltid bara springa in på affären och köpa lunch. Eller gå till något matställe. Varför ska allt vara så jävla svårt och övermäktigt? Är det någon av er som tvingas leva på socialbidrag/försörjningsstöd? Hur gör ni?
I morgon kommer Maria till Stockholm! Vi har inte träffats sedan förra sommaren. Det ska bli så kul att ses igen! <3
01 lördag Aug 2020
Posted in Aspergers syndrom, Träning
Jag känner mig alltid stressad på fredagskvällar, för jag vet inte hur jag kommer att må dagen efter. Då kan ju allt förstöras. På vardagar åker jag alltid till Dynamo, förutom på onsdagar – fast då är det ofta något annat planerat.
Bara tanken på att någonting kan gå fel. Att jag vaknar för tidigt, att jag tappar frukosten på golvet. Några exempel. Då kanske jag inte kommer iväg till gymmet, fast i dag kom jag iväg. Det gör jag nästan alltid, men ändå är jag orolig. Snart är det dags för tvätt. Ja, jag är väldigt känslig och tappar humöret lätt.
Är det någon annan som känner så här och kan relatera?
31 fredag Jul 2020
Posted in Aspergers syndrom, Samhälle
– The Ark
Äh, jag tycker mest att helgerna är jobbiga. Ingen riktig struktur. Man ska, enligt normen, vara så jävla spontan. Social och utåtriktad. Normen kan dra åt jag vet fan inte vad.
Vad tycker du om att vara ledig? Har du några förväntningar på andra eller dig själv?
23 torsdag Jul 2020
Etiketter
Ångest, Depression, Depressivitet, Djup depression, Kaos, OCD, OCD (obcessive-compulsive disorder), Ovana, Peruk, Rosa peruk, Stress, Trichotillomani, Tvångssyndrom
![]()
Jag tänkte, i det här inlägget, berätta lite om en så kallad ovana jag har. En sådan som ibland kan leda till en typ av psykiatrisk problematik som kallas trichotillomani, som är ett OCD (tvångssyndrom)-relaterat tillstånd.
När jag pratar med någon så håller jag på som bilden visar. Blir jag stressad och ångestladdad drar jag ut hårtestar. Trichotillomani betyder att man drar ut hår någonstans på kroppen i syfte att dämpa ångest.
För ett antal år sedan hade jag en period av djup depression och svår OCD, vilket gjorde att jag drog ut nästan allt hår på huvudet.
Då köpte jag denna peruk
![]()
Om ni vill se hur jag såg ut i peruken kan ni gå tillbaka i arkiv. Leta från mitten av 2013 till mitten av 2014.
Tack för att du läste! n<3
16 torsdag Jul 2020
Etiketter
Aggressivitet, Ångest, covid-19, covid-test, Frustration, Halsfluss, Instängd, Mediciner, Skräp, Stress, Tystnaden
Jag känner mig bedrövad och väldigt ångestdriven. I går skulle svaret på covid-testet komma. Nu är det nästan kväll – och det är torsdag. Läkaren på vårdcentralen hade skrivit ”halsfluss” i min journal, men tydligen är det något de skriver på alla patienter som har något ”hals-relaterat”. Alltså vad i helvete! Jag kokar över…
Faktum är att jag känner mig instängd, frustrerad och har nästan panik hela tiden. Det är svårt att hitta distraktioner. Allt hjälper bara tillfälligt. Jag har ingen ångestdämpande vid-behov, även om de flesta som finns är skräp. Fast i morgon ska jag jobba hemma, men efter kl 14 måste jag distrahera mig själv. Det är dock inte det lättaste. Jag är lugn när jag tränar, men nu är tystnaden värre än någonsin.
Vart ska jag ta vägen? Jag avskyr att behöva tanka och analysera – nu har jag nu hur mycket tid som helst till det. Rädda mig, fan… Ironi
02 torsdag Jul 2020
Etiketter
Ångest, Depressivitet, dissociation, Panik, Panikångest, Posttraumatiskt stressyndrom, PTSD, Stress, Trauma
Jag åt lunch med mamma och tog sedan bussen till Dynamo. Fast det hände någonting på då, på bussen. Jag uppfattade en doft, som påminde mig om ett trauma. Då såg jag mig omkring, i stress, men ingen var där.
När jag kom till Dynamo blev ingenting som jag tänkt mig. Jag fick panik eller eventuellt dissociation. Det som på bussen påverkade mig nog mer än jag ville erkänna för någon, eller mig själv. Till slut lugnade det ner sig.
När det känns som att andetagen inte vill
25 torsdag Jun 2020
Posted in Aspergers syndrom, Samhälle
Etiketter

I dag var det så himla varmt när jag gick upp. På gymmet var det ännu varmare. Sedan duschade jag kallt. Därav blött hår-selfie.
Nu sitter jag vid ac:n i LSS-boendets gemensamhetsutrymme. Om ett tag ska jag åka till praktiken och fortsätta Photoshop-kursen.
Är det varmt som fan där du är? Själv kanske jag brinner upp snart, känns det som. I natt sov jag med ett frysblock.
23 tisdag Jun 2020
Posted in Aspergers syndrom
Etiketter
Autism, Konsekvenser, NPF (neuropsychiatric diagnosis), Oro, Sommar, Sommar 2020, Stress, Värme, Värmebörja
Nu tänker jag berätta lite mer om varför värmen är smärtsam psykiskt för mig.
Varje kväll är jag stressad för att gå och lägga mig. Kommer jag att kunna sova? Eller bara ligga där och våndas? Ingen vet. Jag har nyligen trappat ner på benzodiazepiner, så sömnen är inte alltid garanterad. Det andra då. Kommer jag svettas ihjäl? Kommer jag kunna andas? Ingen vet.
Det känns jobbigt att vara i mataffären, inte bara för att det är varmt – jag blir mer ilsken. I går skulle jag handla några varor. Snabbkassan gick helt åt helvete, så jag bara släppte korgen och gick förbannad därifrån. Jag överreagerar lättare när det är för varmt. Covid-kaoset gör det inte precis bättre.
Min lägenhet är väldigt varm just nu. Jag måste vädra hela tiden och jag kan inte göra korsdrag. Jag mår dåligt av att svettas hela tiden. Duscha är inte min favorit heller.
Jag vill verkligen inte att det ska vara varmt när jag går och lägger mig. Det är dessutom besvärligt när jag känner mig stressad för att jag blir svettig innan jag ens nått sängen.
Visst finns det positiva saker med att det är sommar. Till exempel att det är ljust på kvällen, att bada och att man slipper ha så mycket kläder på sig.
17 onsdag Jun 2020
Etiketter
Jag vaknade helt slut i morse. De 2 nätterna som var innan sov jag bara 7 timmar per natt, vilket inte är optimalt för mig. I g.år när jag var hos Ylle blev jag plötsligt helt slut därför. När jag kom hem somnade jag fort. Då jag vaknade i dag låg jag nog kvar i sängen i typ 1,5 h. Äh, jag ska träna hos sjukgymnasten sedan. Jag menar, då blir jag nog piggare.
På onsdagar när jag är ledig, som i dag, är jag alltid lite stressad över att vakna för tidigt, för jag vet inte hur jag ska spendera tiden fram tills att jag ska till sjukgymnasten kl 13. Nu var ju så trött ändå, men ibland kan det vara rätt segt. Har ni lätt att fördriva tid? Eller: Behöver ni någonsin göra det?
I morgon har jag tid för någon slags basutredning på en psykiatri-mottagning som jag ska börja på. Jag är nervös. Tänk om de bedömer att jag inte kan få hjälp där? Eller att jag inte får träffa den psykologen som jag vill träffa? Vi får se hur det går i morgon. Hur hanterar ni stress?
15 måndag Jun 2020
Etiketter
Ångest, Kvällsrutiner, NPF (neuropsychiatric diagnosis), OCD (obcessive-compulsive disorder), Rutiner, Stress, Struktur, Tvångssyndrom
I det här inlägget tänkte jag berätta lite om mina kvällsrutiner. Jag har en väldigt specifik runda jag tar i lägenheten innan jag går och lägger mig för att sova. I min OCD-terapi som jag gått under våren 2020 har jag försökt göra den mindre tvångsmässig och tidskrävande.
Jag börjar alltid med att byta om till det jag ska sova i (om jag sover naken tar jag på min en potentiellt sovplagg). Sedan gör jag i ordning sängen så att jag bara kan krypa ner. Där på lägger jag allt jag behöver under natten på nattduksbordet. Sedan fyller jag mina vattenflaskor – en hamnar i kylen (så att kallt vatten finns på morgonen) och en på nattduksbordet. E-ciggen/vape ska också fyllas innan jag går och lägger mig. Efter det tar jag bort smink, borstar tänderna och går på toaletten. Jag kastar apodos-påsen från kvällsmedicinen och dubbelkollar kalendern. Sätter telefon och vape på laddning. Kollar spis och dörr. Checkar att balkongdörren är stängd. Startar min spotify-lista ”Det är ni som är dom konstiga det är jag som är normal” (från Thåströms platta med det namnet) som jag sover med hela natten. God natt, kan man säga.
Vad har ni för kvällsrutiner? Drar de åt det tvångsmässiga hållet eller per automatik?
08 måndag Jun 2020
Etiketter
ADHD, Autism, covid-19, Iktorivil, Isolering, NPF (neuropsychiatric diagnosis), NT, Socialt samspel, Stress, Vardag
Det blev lite stressigt att åka mellan SIP (samordnad individuell planering)-mötet och Dynamo tidigare under dagen. Jag hade ju redan missad hela förmiddag, men jag jobbade en timme extra och hann med en del ändå. Egentligen gillar jag inte att ha möten som täcker över delar av min arbetstid, men på dessa möten är det flera parter som är involverade. Jag får väl leva med det.
Jag tänkte mest ta det lugnt hemma, men ändå satte jag i gång att göra matlådor. De var nästan slut. Fast jag får vila lite mer innan det är dags att sova. Iktorivil-nedtrappningen känns bättre nu, lite symtom kvar – fast det går. Annars har det varit en helt okej dag. Hur har ni haft det?
Just nu känner jag mig något lugnare när jag rör mig på stan, men det beror nog mest på att det inte är lika mycket folk ute på grund av covid-19. Lite av ett slags paradis om man har NPF. Jag förstår att alla NT (neurotypiska, faller inom normalspektrum) tycker att det är jobbigt att det är tomt och att de måste begränsa sina sociala aktiviteter. Jag känner inte alls så. Det är ju inte precis synd att man slipper sociala sammankomster och liknande, om man är funtad som jag. Hur påverkas ni av omständigheterna kring covid-19? Har ni NPF eller inte? Behöver ni begränsa ert liv mycket? Jag tänker inte så mycket på det längre, eftersom jag inte tvingas arbeta hemifrån.
Jag hoppas att ni har en trevlig kväll, oavsett vad ni gör.
03 onsdag Jun 2020
Etiketter
Ångest, Iktorivil, Inspiration, ljus, Nedtrappning, Nedtrappningssymtom, Perceptionsstörningar, Promenad, Sjukgymnastik, Sol, Solfejs, Sommar 2020, Stress, Vår 2020
![]()
I natt sov jag 11 timmar, vilket var välbehövligt. Jag blir helt slut av nedtrappningen av Iktorivil. Det är onsdag i dag, så det innebär att jag inte har jobbat. Som vanligt går jag till sjukgymnasten. Tur att det hjälper att träna när man har mensvärk!
Efter träningen hos sjukgymnasten tog jag en promenad (bilden ovan är därifrån). Jag kände för det. Både promenaden och bilden, alltså. Skämt åsido. Eftersom jag är så ljuskänslig kan jag inte kolla mot solen, ens om det är lite ljust.
Just nu mår jag ok, men ångesten och stressen äter upp mig ibland. Rätt vanliga nedtrappningssymtom på benzodiazepiner. Sömnen känns inte alltid säkrad. Jag är alltid rädd att jag inte ska kunna somna. Jag vill att detta ska gå över.
Well, vad har ni gjort i dag? Förresten: vad gör ni om ni inte kan sova? (jag behöver tips)
29 fredag Maj 2020
Etiketter
Ångest, Depressivitet, Frustration, Fysisk smärta, Iktorivil, Sömnproblem, Stress, Trötthet, Utmattad
När jag kom hem i dag var jag helt slut. Jag har ont i munnen, ont i kroppen – överallt och skoskav. Varenda steg känns tungt som bly. Benen har knappt orkat bära mig. Nu, i skrivandets stund, har jag små domningar i ansiktet (vad kallar man det, egentligen?) – som jag får vid stress. Jag orkar nästan inte ens ta mig runt i lägenheten. Kroppen skriker i från.
Ni som läste inlägget innan vet att jag har sovit för lite i natt. Förmodligen beror det på nedtrappningen av Iktorivil (se länken!).
Det känns ibland som att jag inte orkar tillräckligt. Ja, jag vet att det är OK. <3
24 söndag Maj 2020
![]()
I dag, efter att jag varit på gymmet, bestämde jag mig för att färga håret. Det var tänkt att det skulle bli mörkrött, fast det verkade som att mitt hår var för mörkt innan. Däremot kände jag att jag behövde ha en förändring på håret. Som vanligt så bryr jag mig inte så mycket hur det blir. Det är relativt oviktigt. Jag trivs inte alls i brunt, som är min naturella färg. Bilden ovan är från när jag hade färgen i.
![]()
Så här blev resultatet i alla fall. Mitt hår har blivit så fylligt, så ibland räcker inte till.
Annars så har den här dagen varit ok. På eftermiddag körde vi ett flerpartssamtal med farfar och släkten på Gotland för att fira att han blir 90 år i morgon! <3
Stressen för hur varmt och/eller ljust det kommer att bli är rätt stor. Det känns obehagligt att tänka på att om man mår dåligt och inte vill gå ut, så är man fast i en varm, ljus lägenhet. Tanken på att behöva duscha för ofta känns… Usch! Egentligen vill jag att det ska bli höst så fort som möjligt.
Ljus mot fläckiga fönster
tvärgatan med hopp
min hjärna
blöder
mot tomheten
svetten beblandas
oron
fläktens rotation
pulsen vill ner
till natt
skimrande gryning
likt själsliga hål
10 söndag Maj 2020
Etiketter
Ångest, Bipolär, Blandtillstånd, Depression, Hushåll, Hypomani, Mani, Sömnproblem, Stress, Tvättstuga, VIla
Jag var uppe till ca 23 i går och var helt slut när jag skulle sova. Men inte kunde jag sova heller. Jag somnade nog strax innan 2, helt utmattad. Detta gör ju att jag inte alls känner mig pigg i dag. Jag gick upp kl 10 för jag skulle åka till mina föräldrar (de bor nära mig) och äta frukost med dem. Då kände jag mig inte lika trött som när jag gick upp, men nu när jag är hemma är jag helt slut – igen. Nu har jag lagt i tvätten och tagit en dusch, som faktiskt har gjort mig lite piggare. Vi får väl se om en stund, haha. Hur har ni sovit i natt?
Resten av dagen planerar jag att bara ta det lugnt. Jag blir extremt trött om jag inte har sovit minst 8 timmar i sträck, så jag kommer inte att orka så mycket mer. Det gör mig inte så mycket. På sätt och vis tycker jag att det är skönt att ha tvätt-dagar, för då kan man vila samt att man tar korta avbrott när man måste ner till tvättstugan och fixa något.
När jag inte ska sova blir jag så väldigt stressad. Jag är bipolär, så jag har inte bra tolerans mot sömnbrist. Dessutom kan sömnbrist trigga skov, liksom (hypo)mani, depression eller blandtillstånd. Min Asperger gör att jag behöver mycket återhämtning. Så detta är en enorm stress hos mig.
Hoppas ni har sovit gott i natt och att ni är utvilade! <3
22 onsdag Apr 2020
Etiketter
Under kvällen i går stressade jag upp mig något otroligt för att jag inte visste om jag skulle må dåligt i dag – jag tänkte att jag skulle gå på OCD-gruppbehandlingen och träffa en vän. Det var vad jag vill både i går och när jag gick upp i morse.
Jag kände mig sjuk i går kväll, men förnekade det – precis som vanligt. Dessutom hade jag väldigt svårt att somna och vaknade upp tidigare än jag behövde gå upp. Somnade om. Sedan trodde jag att det skulle gå ”bra”, när jag duschat och ätit frukost – samt sjlvfallet: kaffet.
Så jag bar mig av hemifrån och jag började snabbt känna av att jag var varm – på ett dåligt sätt. När jag väl kom fram till psykiatrin kände jag mig dålig igen. Jag pratade med en av psykologerna, fick med mig dagens material och begav mig hem.
När jag kom hem låg jag under mitt kedjetäcke i runt 2 timmar. Jag försöker titta på alla möjliga program för att slippa detta. Jag stressar upp mig hela tiden över att JAG VET FAN INTE OM JAG SJUK ELLER INTE. Ett problem som kommer med min Asperger-diagnos är att jag har väldigt svårt att tolka sinnesuttryck (perceptionsstörningar).
Jag känner mig trött, stressad och utmattad.
Over and out…
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.