Etikettarkiv: Irritation

Om trötthet, detaljer, smärtsamma fotsteg i själen

13 torsdag Aug 2020

Posted by in Aspergers syndrom, Känslomässigt kaos / Emotional chaos, Psykisk (o)hälsa - Mental illness

≈ 5 kommentarer

Etiketter

, , , , , , , , , ,

I dag känner jag mig så trött, även om jag faktiskt sov helt ok i natt. En extra kopp kaffe på det, så löser det sig. Eller så.

Tomheten och ilskan äter upp mig. Det finns en del detaljer som stör mig. Ja, eller detaljer vet jag inte. Dock känns det som småsaker i vissa sammanhang, med tanke på vissa större problem.

Hur mår du i dag?

Snart är det städning, vilket jag inte alls är taggad på. Som vanligt då, men tyvärr måste det göra. Nu hoppas jag bara att jag inte hinner bli på dåligt humör eller får några andra humörsvängningar åt något håll innan dess. Det gick som det gick förra torsdagen, men det försökte jag tysta ner lite här på bloggen. Jag tror att jag kan ha nämnt att jag fick ett utbrott efter att ha skrivit om misshandeln. Kastade saker, slet ut hår, grät. Så kan det bli om man inte pratar om saker, tyvärr. För mig i alla fall. Det är som att slita upp något ur själen, eller psyket. Jag blev ledsen att jag inte fick nästan några reaktioner… På Facebook – för där har jag de som jag känt eller har känt.

Tack för att ni reagerade här på wordpress! <3

Blogglista: Sura listan

12 onsdag Aug 2020

Posted by in Bloggrelaterat / Blog related

≈ 5 kommentarer

Etiketter

, , ,

Jag hittade en lista som verkade väldigt kul, så here we go!

 

Obehagligaste jag vet: Att skrapa tanden på en trä-glasspinne. Kan framkalla rysningar genom att tänka mig det

Absolut inte min killtyp: Sådana som skryter (speciellt om ytliga saker)

Äckligaste mat jag vet: (jag är vegan, så jag utgår från något jag skulle kunna äta). Då måste jag väl säga löksoppa, haha

Blir arg på: Människor med fördomar, som dömer ut andra. Bilister som inte kan köra

Sämsta bok jag läst: Kulla-Gulla typ

Något som får mig att byta radiokanal: Musik jag tycker är dålig, eller påminner om trauma

Sist jag ville ta till knytnävarna: Haha,jag det var säkert någon gång i dag eller i går. Det händer ofta att jag vill, men jag gör det inte. Fast jag byter lätt humör och kan när som helst bli arg

Sämsta serien jag nyligen sett: Ehm, jag orkar inte börja kolla på någon ny serie så ofta. Stuck in my ways

Fulaste plagg jag vet: Jag ogillar kläder med knappar. Till och med jackor

Äckligaste drycken: Powerking (äcklig färg också). Nocco vattenmelon

Det skriker jag när jag blir arg: ”Dra åt helvete”, ”Jävla idiot” typ

 

Listan hittar du här

De påtvingade normerna

09 söndag Aug 2020

Posted by in Aspergers syndrom, Samhälle

≈ 8 kommentarer

Etiketter

, , , , , , , , , , , , ,

Sociala koder, en grupp normer, som faller sig helt naturliga för alla neurotypiska människor (utan NPF)  – de anser jag som smått irriterande. Eller ganska irriterande, till och med. Delvis.

Det handlar nog inte bara om normer. På något sätt är de djupt inrotade i vår kultur. De förändras också över tid. I nutid, i och med covid, ändras de frekvent. Nu måste man tänka ännu mer. Jag har i för sig turen att knappt märkte när folk glor. När någon stirrar väldigt mycket och tydligt, så kan jag lägga märke till det. Då är det bara att stirra tillbaka. Man kan inte vara omtyckt av alla. 

Jag har svårt att förhålla mig till normer. Det var troligtvis därför jag fastnade för alkoholen och hamnade i missbruk. För när man är påverkad bryr man sig mindre. Jag har rätt svårt att greppa varför det är så viktigt för andra att bli omtyckta eller ha moderiktiga kläder. Eller varför folk kommenterar sina eventuellt dåliga vanor inför andra, bara för att det inte ska vara tyst i konversationen med en eller flera människor. Problem som inte finns, som man aldrig annars bryr sig om – men som man bara måste yttra. För att samtalet ska flyta på. Att ens yta ska vara så perfekt.

Själv har jag svårt att bry mig om jag göt något som anses udda. Som att kliva på bussen med skorna i handen, för att jag inte hinner ta på mig fotledsstöden innan den anländer. Om jag har gråtit på tunnelbanan vill jag inte torka bort det utsmetade sminket. Jag skäms inte för att jag har gråtit. Det är helt enkelt inte jag.

Vad tycker du om dessa normer – som gör att du inte får vara dig själv? (I alla fall delvis)

Svårt att fly från sitt humör

05 onsdag Aug 2020

Posted by in Aspergers syndrom, Känslomässigt kaos / Emotional chaos

≈ 5 kommentarer

Etiketter

, , , , , ,

Det är något olustigt med att vara ledig, hatar tystnaden. Ett eko i mina lugnor. Jag satt uppe rätt sent och kollade på Harry Potter och när jag väl skulle sova kunde jag inte. Det tog mer än en timme. Tur att jag kunde sova lite längre i dag. Förmodligen det enda plus som finns med ledigheten. Så känns det. Gillar du att vara ledig? Vad hittar du på då?

I början av dagen blev det ett gympass. Sedan, eftersom fotledsstödsbutiken var stängd i går, så möttes jag och mamma på nytt och gick förbi där. Tyvärr tappade jag humöret i dag igen, damn it! Så nu har jag varit hemma och varit irriterad ett tag. Nyss fick jag dock ett roligt samtal från en personal som jobbade på mitt förra boende för massa år sedan. Har ni fått något samtal som stuckit ut på senaste?

Hoppas ni har det bra. Tack för att ni läser! <3

Escaping from shit-mode – snacks instead

02 söndag Aug 2020

Posted by in Känslomässigt kaos / Emotional chaos, Sådant som är gott - Good food, Vegan

≈ 2 kommentarer

Etiketter

, , , , , , , , , , , , ,

Hela den här dagen har gått ut på att fly från mina humörsvängningar, som har dominerats av ilska/irritation/frustration. Jag har gjort yoga och styrketränat. Det hjälpte en aning. Jag har gjort matlådor, vilket hjälpte delvis – till det blev stökigt i köket. Då blev jag irriterad igen och var tvungen att gå ut och ta en vape-.paus. Nu har jag dessutom köpt snacks till kvällens Harry Potter-tittande. Jag kollade på ”De vises sten/The philosophers stone” i går kväll, så kväll blir det ”Hemligheternas kammare/The chamber of secrets”. Snacks blev dessa:

thumbnail_IMG_20200802_155703

Irriterande start på dagen

02 söndag Aug 2020

Posted by in Aspergers syndrom, Känslomässigt kaos / Emotional chaos

≈ 7 kommentarer

Etiketter

, , , , , , , ,

thumbnail_IMG_20200801_155219 (1)

Den här dagen började inte som jag tänkt mig. Någon i min familj har nytt lösenord på netflix-kontot vi har tillsammans. Som förklaring hade de skickat en obegriplig text och när man frågar om det blir en viss person irriterad: ”Kan du inte lösa eller?” Jag blev förbannad. Jag kände att jag ville ordbajsa ur mig detta, men nu orkar jag inte skriva om det mer.

Det verkar tyvärr bli en bastu ute i dag. Jag ska gå ett ärende med mamma och sedan är det tänkt att jag ska äta middag med mamma och pappa.

 

När samhället spär på ångest/when society gives you anxiety

31 fredag Jul 2020

Posted by in Aspergers syndrom, Samhälle, Yolanda - författare / Whriter

≈ 7 kommentarer

Etiketter

, , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Ni som hänger en del på sociala medier har säkert lagt märke till att folk lägger upp bilder på sin tallrik när de ska äta. Jag tycker att storlekarna på folks portioner inte alltid är realistiska. Det är synd att de känner att de inte kan lägga upp en riktig portion eller de måste redigera bilden. Jag måste nästan dra parallellen när det kommer till alla dessa ”gymbilder”. Det verkar finnas de som går in på gymmet, fotar sin kropp i spegeln med ett redskap och går ut – redigerar sedan bilden. Större muskler, fastare rumpa och smalare midja. Vad sänder detta ut för budskap till befolkningen och inte minst till de som växer upp med dessa ideal?

Vi lever i ett ätstört samhälle. Ät en riktig portion och var stolt över det! Jag har knappt ett arsle och kan leva med det. Det skulle aldrig falla mig in att redigera mina bilder på det sättet. Jag är för ärlig för det. Tidigare har jag levt med en ätstörning. Man kan bli frisk fysiskt, men psykiskt är det svårare. Dessa tankar äter inte upp mig längre, men absolut – de finns där. Man kan inte anpassa innehållet på sin blogg/instagram/Youtube till alla. Då går man, mer eller mindre, under. Fast – Varför ska man ljuga om hur man ser ut och vad man äter?

Jag förstår inte riktigt varför människor är så beroende av att passa in i mallen för vad som är perfekt. Det gör mig både irriterad, ledsen och allmänt förbannad. Redan för 10 år sedan såg jag reklam för hur man beställer hem gratis bantningspiller. På Facebook – inför barn och unga. Inför alla. Ärligt talat – skärpning! Allt handlar inte om pengar, om nu någon tror det. Hur kan man vilja förstöra samhället på det här sättet? Varför vill man förvränga sitt ansikte med olika appar/filter? Jag undrar vad det är för fel på naturliga bilder. Det får väl an att redigera en bild på sig själv svartvit, men det jag har skrivit ovan bidrar till ett negativt kroppsideal. Egentligen bör det inte finnas något ideal över huvud taget, men det är en komplicerad fråga. Jag menar – det bör inte påverka oss så mycket.

Det är klart att jag blir påverkad som någon säger något nedsättande om min kropp. För mig är det en helt annan sak om någon säger att mitt smink eller mina kläder är fula, för jag bryr mig helt enkelt inte om någon tycker om just det. Kroppen har alltid varit ett känsligt ämne – för alla. Jag tycker bara att utseendefixeringen har gått för långt.

 

Vad tycker ni om detta ämne? 

En salig röra

14 tisdag Jul 2020

Posted by in Aspergers syndrom, Hälsa / Health, Känslomässigt kaos / Emotional chaos, Psykisk (o)hälsa - Mental illness, Samhälle

≈ 6 kommentarer

Etiketter

, , , , , , ,

Det tog 2 timmar för mig att somna i natt. Jag vill bara att tiden ska gå till att jag får svaret på covid-provet. Min poäng är att jag inte vill känna ångest hela tiden och vill inte vara vaken i onödan.

Ekonomin är skit. Jag känner mig bara frustrerad och rastlös. Priserna fortsätter att gå upp i mataffärerna och även på andra ställen. Sedan känns det besvärligt med planeringen. Både på LSS-boendet och i övrigt. Jag vet inte hur någonting kommer att bli…

Jag vill bara skrika rakt ut

Uppäten av känslor

02 torsdag Jul 2020

Posted by in Aspergers syndrom, Känslomässigt kaos / Emotional chaos, Kreativitet / Creativity

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

, , , , , , ,

Just nu känns ganska lite rörigt i huvudet. Det känns jobbigt när tider ändras hit och dit. Jag blir förvirrad.

Nu ska jag strax åka hem till mina föräldrars lägenhet och äta lunch med mamma. Sedan börjar jag praktiken kl 15…

Frustrationen är ett faktum.

Naglarna mot skärmen

gräver, mot avgrunden

när existensen är förhärligad

Kommunikation och sociala signaler

10 onsdag Jun 2020

Posted by in Aspergers syndrom, Samhälle

≈ 2 kommentarer

Etiketter

, , , , , , , , , , , , ,

Jag känner mig rätt upprörd och irriterad i dag. Det beror nog mest på gårdagen – saker som hände när jag kom hem. En annan sak som är jobbig är att jag fick avslag på aktivitetsersättning IGEN. Försäkringskassan har helt tappat sitt syfte tyvärr. Då talar jag för mig själv och säkert för andra också.

Det känns inte så bra alls just nu. Jag känner mig bara så sur på allt. Ibland känns det som att jag måste anpassa mig efter många  andra och de förbannade myndigheterna. Tyvärr är det ett problem med Aspergers syndrom, att man har svårt att anpassa sig. Sedan förstår jag inte varför personer som har problem med något man gör inte kan säga det till mig – utan går runt och är passiv-aggressiva istället. Fan alltså, vad less jag blir. Jag önskar mig mer tydlighet, för vissa signaler från andra går mig helt förbi.

Intressant det här med kommunikation. Det är också det som gör min frustrerad. NT-personer (neurotypiska) har ett helt annat sätt att kommunicera, verkar det som. Vissa människor kan jag omöjligt förstå.

Hur tolkar ni begreppet kommunikation? Vad betyder det för er? Mer intresseväckande – hur uppfattar NT personer med NPF?

Sanningen bakom mina frustrationsutbrott

26 tisdag Maj 2020

Posted by in Aspergers syndrom, Beroenden / Addictions, Det som en gång var / The Past, Känslomässigt kaos / Emotional chaos, Psykisk (o)hälsa - Mental illness

≈ Kommentarer inaktiverade för Sanningen bakom mina frustrationsutbrott

Etiketter

, , , , , , , , , ,

När jag får utbrott över någonting över en förändring eller någonting som jag inte klarar av att göra känner jag mig otroligt ensam och annorlunda. Då hatar jag mig själv mer än vanligt. Jag gråter, kan inte andas. Jag gillar inte att erkänna det, men jag slår mig själv – det är går knappt att kontrollera. Jag rycker/drar ut hår, så kallad trichotillomani – förut har jag haft mycket svårare problem med det. Nu är det mest stress och ångest som utlöser det beteende.

Det här låter kanske överdramatiskt för er, men varsågoda – här har ni verkligheten bakom mina utbrott. Jag har i alla fall kommit ur det värsta av mina självskadebeteenden. Jag har väldigt svårt att kontollera mina impulser när jag är mitt inne i ett utbrott. Fast det är nog en bedömningsfråga vad som räknas som självskadebeteende och inte.

Jag har haft ”utbrott” sedan jag var lite. Dunkar huvudet i väggen, gråter okontrollerat, får panik. När jag gick i låg- och mellanstadiet blev jag utkastad från lektioner på grund av detta. När jag blev äldre lämnade jag klassrummet så fort som möjligt. Mina medstudenter har nog alltid varit osäkra hur de skulle bemöta mig, om ni förstår vad jag menar. Tror jag i alla fall.

Nog är jag fortfarande upprörd om hur jag blev bemött när jag var barn, eller ja, i allmänhet. Fast man kan inte ändra på det förflutna, om det som hänt. Tyvärr blir det säkert värre om man försöker förtränga det. Det är bättre att acceptera det, fast det betyder inte att man behöver gilla det.

Nederlagsdag

25 måndag Maj 2020

Posted by in Aspergers syndrom, Dynamo - Möjligheternas förlag, MISA, Samhälle

≈ 9 kommentarer

Etiketter

, , , , , , ,

Jag känner mig väldigt irriterad i dag. 2 personer har hört av sig i dag, för att de vill ta en promenad. Varför hörde ni inte av er i går eller tidigare? Inte nog med att jag inte kunde somna i går förrän efter ca 2,5 timmar.

Min hjärna slutar i princip att fungera om jag blir för stressad. Ibland räcker det med lite stress. Alla jag har kontakt med verkar inte kunna lägga på minnet att det inte fungerar för mig att boka in en aktivitet samma dag som den ska ske. Jag känner mig ledsen, förbannad, frustrerad och ångestladdad. Det går inte att fatta beslut då. Mest arg blir jag nog på mig själv att jag inte kan bestämma mig.

Ibland blir jag så less på hur jag fungerar, men främst på att personer i min omgivning inte alltid förstår – verkar det som.

En sak som får mig att koka över är att Stockholms Stad funderar på att förlänga beslutet om att man inte får vistas på praktik, daglig verksamhet osv. Först var det tom 31 maj, vilket hade betytt att jag bör ha fått gå till praktiken på måndagen dagen efter. Nu vill de förlänga beslutet. Jag känner mig kontrollerad. Kanske låter jag självisk, enligt någon, men det är så här jag känner. Stockholms Stad kunde väl i alla fall ha kommit med beslutet innan, så att man inte får falska förhoppningar.

Nog behövde jag skriva detta, för mitt eget välmående. Rensa hjärnan, ungefär.

Man frågar inte om någon är gravid

22 fredag Maj 2020

Posted by in Samhälle

≈ 13 kommentarer

Etiketter

, , , , , , , , , , ,

Jag tror att jag har tagit upp det här ämnet flera gånger redan, men det verkar inte vara tillräckligt. Vet ni varför man inte frågar någon om denne är gravid? För att det finns massor med anledningar till att magen vara stor eller svullen!

Extremt många främlingar (några tiotal) har frågat mig om jag är gravid de senaste åren. Väldigt få har varit män. Jag tycker det är synd att vissa kvinnor har så stort behov att trycka ner andra kvinnor genom att kommentera deras vikt. Anledningen till att det här ämnet engagerar mig så mycket är att jag har väldigt svårt för när människor ser ner på varandras kroppar. Ytan är inte det viktigaste, visst?

Vad tjänar vi egentligen på att sprida negativitet? Eftersom jag själv har haft anorexi, så upplever jag precis den här typen av beteende väldigt starkt. Jag blir så dåligt humör när jag ser bantningsprodukter på hyllorna i affärerna eller bröd som är ”low carb”. Folk får väl förtära det om de vill, men det sänder ett visst budskap – att man inte duger som man är. Om man vill banta, fast man inte behöver, kan man fundera på om man kanske ska lägga fokus på att lära sig tycka om sin kropp – som den är. Varför har folk behov av att veta om en person är gravid? För att de själva ska känna att de är ”bättre”?

Den värsta kommentaren jag har fått lyder: ”Får man verkligen röka när man är gravid?” Det var en kille som sa det när jag var på kryssning för ett par år sedan. Jag blev så arg att jag inte ens minns vad jag sa till honom. Även om jag hade tagit en cigg (då använde jag min vape) och hade varit gravid. Det är fortfarande inte hans problem. Hann verkade inte heller vara full, fast det gör det ju mycket värre.

Ha inte förutfattade meningar om någon annans kropp. Glöm inte det.

 

Mental solexplosion, aspie

21 torsdag Maj 2020

Posted by in Aspergers syndrom

≈ 3 kommentarer

Etiketter

, , , , , , , , , ,

Hey guys!

Jag hade inte alls förberett mig på att vara ledig, eftersom jag inte insåg det förrän i går. Det stressade mig mer än jag trodde att det skulle. Jag var på dåligt humör direkt när jag vaknade och det kändes jobbigt att starta dagen. Det var bländande sol – inte min favorit alls. Vad skulle jag förvänta mig?

På förmiddagen kommer det in ett samtal från min vän Maria! Tur det, för det ändrade min inställning till dagen. Tack! <3 Bara att prata, även om det både var bra och dåliga nyheter. Kort senare hade jag videosamtal med mamma och direkt efter ringde Ylle! <3 Vi pratade i 2 timmar, som det brukar bli – ibland. Det blir oftast långa samtal. Nu blev jag mer redo att ta itu med dagen.

Jag tog en promenad och handlade lite efter alla dessa samtal. Tur att dom kom in, annars kanske jag hade gått omotiverad genom dagen. Vad har man vänner till annars? <3 

Hur tog du dig igenom den lediga dagen?

Känslor om medicin-kaos

18 måndag Maj 2020

Posted by in Hälsa / Health, Kreativitet / Creativity, Medicinering - Psykofarmaka, Psykvården - Psychiatric care

≈ 7 kommentarer

Etiketter

, , , , , , , , ,

När jag hade jobbat klart hemma, vilket gick bra, lämnade jag lägenheten för att gå på ett psykolog-möte gällande OCD-behandlingen. På vägen skulle jag hämta min apodos, men den fanns inte på apoteket. Såklart blev jag upprörd över det, men hon som jag pratade med var så otrevlig. I sådana situationer börjar jag ofta, eller alltid, koka inombords. Det var bestämt att jag skulle få hem apodosen, men det skulle ta ett tag innan min förfrågan det gick igenom. Jag trodde att jag skulle behöva hämta apodosen några gånger till. Jag förstår inte varför andra inte är tillräckligt tydliga. Det gör mig ledsen, frustrerad och allmänt upprörd. Jag är bara livrädd att jag inte ska få min medicin.

I morgon kväll ska jag ta min första kvällsdos utan Iktorivil, vilket jag är orolig över. Jag måste bli av med den någon gång, fast jag är orolig att det ska påverka ångesten och sömnen för mycket. Tänk om jag ser saker för tydligt som jag inte vill veta av! Håll tummarna, eller så.

Jag vet inte riktigt hur jag känner mig i dag. Kanske bäst att inte veta. Eller ärligt talat, jag vet inte. Svävar i ovisshet. Jag anar smått oråd, angående medicinkaoset.

svävande gråt 

över min kropp

diskreta andetag

inte väcka blodet

tankar i drömmar

som dricker upp ångest

för det som var

 

Människor och motorik

14 torsdag Maj 2020

Posted by in Aspergers syndrom, Känslomässigt kaos / Emotional chaos

≈ 10 kommentarer

Etiketter

, , , , , , ,

thumbnail_IMG_20200514_141548

Då var man klar med arbetet hemifrån. Det som väntar nu är städningen. Jag bestämde mig för att ta en lite kul bild så länge. Jag är lite less på att vara så himla trött hela tiden.

Jag har märkte en grej. Nu när jag måste göra hemifrån och inte måste åka fram och tillbaka, alltså exponeras för människor ständigt, får jag inte lika mycket ilska som bubblar under ytan. Jag blir frustrerad när jag jämt är bland människor. De gör så obegripliga saker. Det blir för mycket stimuli, helt enkelt. Med min motorik så kan jag inte ens gå normalt plus att jag har problem med fotlederna – som jag har skrivit tidigare. Jag väntar fortfarande på ortopedtid och de pratar om eventuell operation.

Det är svårt att möta någon som kommer från motsatt håll när man går ute. Otaliga gånger har personen blivit förvirrad över vart hen ska gå, eftersom jag inte vill ta ögonkontakt. Jag orkar inte ta ögonkontakt med folk hela tiden. Då blir jag utmattad. Ja, som alla vet – det är inte lätt att leva med en dold funktionsvariation/funktionsnedsättning.

 

Med gråten i halsen

04 måndag Maj 2020

Posted by in Aspergers syndrom, Känslomässigt kaos / Emotional chaos, Psykisk (o)hälsa - Mental illness

≈ 9 kommentarer

Etiketter

, , , , , , , ,

Jag känner mig ganska förstörd i dag. Sömnen var inte så bra. Försätter vakna upp svettig.

Nu känner jag mig bara ledsen, ångestladdad och frustrerad. Omotiverad. Trött. Jag är så irriterad på allting och passar inte in någonstans. Varför ska allt vara så svårt?

Dessutom är jag trött på att jobba hemifrån. Det börjar bli väldigt störande. Jag tenderar att ta allt som kollegor och andra skriver bokstavligt. Dessutom vill jag gråta varje gång någon kritiserar mig. Jag är förbannad för att jag är så känslig och labil. Varför?

Irriterad/mindre bra fokus

24 tisdag Mar 2020

Posted by in Aspergers syndrom, Känslomässigt kaos / Emotional chaos

≈ 3 kommentarer

Etiketter

,

Jag känner mig frustrerad. Massor med saker ändras hela tiden. Dessutom är jag trött, irriterad har inte direkt världens bästa fokus.

Oh well… Jag är på Dynamo (arbetsträning) till 12 sedan går jag direkt till MISA och går på diskussionsgrupp.

Hörs

Sorg, misshandel och annat kaos

24 torsdag Jan 2019

Posted by in Känslomässigt kaos / Emotional chaos, Psykisk (o)hälsa - Mental illness

≈ 3 kommentarer

Etiketter

, , , , , ,

Hej på er – IGEN!♡

Jag har lyst med min frånvaro i över en månad nu. Tystnaden bryts NU!

Den 17 december 2018 gick en av mina närmsta vänner bort i självmord… Jag vet inte vad jag ska säga om detta egentligen, fast jag måste säga något. Hela min värld rasade samman och jag ifrågasatte livets mening. Det finns inte ord för hur mycket jag saknar henne. Jag kan fortfarande inte förstå att det har hänt.

4 dagar senare åker jag till Gran Canaria med familjen. Hela världen känns kaos. Kommer jag kunna njuta av att åka bort? Jag missade begravningen, men jag skickade blommor med en poetisk text till hennes familj. Tack alla familjemedlemmar för allt stöd. ♡

Drygt 2 veckor efter att vi kom hem blev jag misshandlad och polisen kom. Jag har varit rädd, arg, ledsen och har känt ett ekande kaos.

Förutom detta har jag också problem med Försäkringskassan. Jag orkar inte ens gå in på detta…

En av de jag litar på mest i personalgruppen på LSS-gruppboendet ska sluta. Han ska kanske jobba någon gång i månaden eller så.

De senaste halvåret har jag haft 2 depressioner. Nu, de senaste dagarna, har jag mått lite bättre. Jag försöker sikta framåt, men det är inte alls lätt efter att allt detta hänt…

Upprörd i onödan?

13 torsdag Dec 2018

Posted by in Aspergers syndrom, Känslomässigt kaos / Emotional chaos

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

,

I morse insåg jag att min Oatly iKaffe som jag använder nu var glömd i personalens kyl uppe i basen. Jag rycker på axlarna och går upp med frukosten. Dock slår någonting slint när alla mjölkpaket och dylikt är märkt med ”bas”. Anledningen var att mitt paket var nästan fullt. Det är klart att jag vill ha tillbaka den, annars är det ju waste. Såklart blir jag irriterad över att de har skrivit ”bas” på mitt paket och inte lämnat tillbaka det. Jag fick ett konstigt bemötande, vilket gjorde att jag blev ännu mer irriterad. Det är fortfarande svårt att släppa även om jag redan har åkt in till stan och varit på MISA (möte). Det ligger självklart en massa känslor bakom detta från början. Det kanske är svårt att förstå hur det kan ligga kvar flera timmar senare, men sådan är jag…