Etikettarkiv: Filosofi

Filosofiska tankar: Om destruktiva tankar / Philosophical perspective: About destructive thoughts

08 lördag Jun 2024

Posted by in Doftljus, rökelser och vape nation, Yolanda - författare / Whriter

≈ 14 kommentarer

Etiketter

, , , , , , , , , , , , , , , ,

Jag sitter här. En lördag. Den dagen i veckan när jag ibland har tid att skriva ett längre inlägg, ni vet. Fast jag vill oftast inget hellre än att bara ta det lugnt den här dagen, den här tiden.

En rökelse. Utan hållaren, som ser ut som ett långt blad. Bordet det står på är ett kaos med fler rökelser, nagellack, ljus och förtvivlan.

På TV-skärmen är Modern Family på paus. På datorn kommer aviseringar från Facebook, som säger ”väntar på dig” om nya händelser. Det låter nästan lite obehagligt.

Mina tankar är upptagna, som vanligt. Fotografiskt minne är något som jag har, men det är vara smärtsamt. Allt blir tydligare, minnen och så. Ärligt talat skulle de kunna vara mer suddiga. Tankar är ett tidvis ett märkligt fenomen, för det finns en del som är rent av smärtsamma. Som tvångstankar, eller andra tankar som leder till psykisk ohälsa. Jag kan inte riktigt styra vad jag tänker på. Folk säger att de kan kontrollera vad de tänker, eller näst intill. Jag tror inte man kan det, kanske till viss del. Tankemönstret påverkas mycket av det man är med om eller har varit med om. Händelser, event. Vad tror du?

Söndagskväll genom känslor / Sunday night through emotions

15 söndag Okt 2023

Posted by in Aspergers syndrom, NPF (neuropsychiatric diagnosis), Samhälle

≈ 2 kommentarer

Etiketter

, , , , , , , , , , , , , , , ,

När det är söndag brukar jag vara lättad. Samtidigt som jag är orolig. Både och, kan man säga. Jag vill gärna att det ska bli måndag, så att jag får vara på jobbet. Fast jag är rädd att jag inte ska sova på natten. Vara helt slut hela dagen, inte kunna behålla humöret.

Jag har hållit igång med olika aktiviteter, som att laga persisk mat . Tränat, kört yoga. Vilat. Vad har ni gjort i dag? / What have you been doing today?

Som vanligt, så funderar jag så att min hjärna går i spillror. Jag ältar, kan man säga. Mycket om vem jag har blivit, vem jag borde vara. Hur det påverkar andra. Typiskt nog tänker jag också på att jag har Aspergers syndrom och kan ha tolkat den aktuella situationen en aning snett.

När allt är snett. För så kan det vara ibland. Emellanåt måste jag torka tårar, blanka och allmänt osynliga. Fast jag har fått höra att folk ser mer än man tror. Ärligt talat – jag vet inte. Vissa saker förblir obegripliga. Sedan; Vill jag förstå?

Perspektiv på en fredag, bredvid blanka droppar i skyn

27 fredag Aug 2021

Posted by in Aspergers syndrom, Fördomar / Stereotypes, Psykisk (o)hälsa - Mental illness, Samhälle

≈ 19 kommentarer

Etiketter

, , , , , , , , , , , ,

Jorden snurrar på – uppenbarligen. Spotify-listan likaså. Man kan känna sig rätt ensam, när allt runt om kring – skriker i ett tunnelseende – och så står man där. Funderar. Orolig. Det är väl varför man måste vara någorlunda trygg i sig själv.

Jag visar inte alltid visar när inte känner att allt är bra. När det väl blir så och tårarna börjar rinna på tunnelbanan, exempelvis. En del blir väl extra ledsna om ingen kommer fram och frågar hur man mår. För min del är det bara en till jobbig, social situation – att hantera. Jag vill inte ens bli ”tröstad” av någon jag inte känner. Hur ska jag bli lugnare om jag måste läsa av en ”ny” människa samtidigt? Det här är bara så jag är. Hur skulle du känna? Om någon inte vill bli tröstad får man acceptera det, men jag vill ändå poängtera att det är fint att gå fram och fråga hur någon mår.

Det, i förra stycket, hände inte i dag, men jag kom ändå att tänka på det nu. Just i dag vet jag inte riktigt hur jag har mått – något som liknar varken eller. Jag är ganska trött i kroppen. Det känns skönt att vila. Under kvällen tänkte jag bara ta det lugnt. Så lugnt som det går, för jag är rätt rastlös av mig. Det är svårt att bara sitta och kolla på TV. Jag bunkrar upp med loka crush, nagellack, halstabletter, läppbalsam, vape, telefon och kanske någon räkning – som måste betalas Typ – att ha alla ”måste-saker” på samma ställe, så att man inte måste gå upp från soffan/fåtöljen/sängen.

Trevlig helg på er! <3 / Have a nice weekend! <3

Torsdagens mummel, vinden stammar fram det som skulle vara.

08 torsdag Jul 2021

Posted by in Aspergers syndrom, Just another day

≈ 5 kommentarer

Etiketter

, , , , , , , , , , ,

Kvällen viskar, kritan mot verkligheten…

Den här dagen, som de flesta andra torsdagar – tenderar att gå i ett. Jag kommer hem från jobbet, sedan har jag städning tätt in på. Ibland kommer maten jag beställt just den här dagen också. Fast det får gå – det är bara en gång i veckan. Jag trodde också att jag hade beställt maten till i morgon, men upptäckte att jag hade fel.

Jag kände mig påverkat av ett trauma ett tag under dagen. Det handlade mer om ensamhet. Små detaljer som blir enorma. På något sätt lyckades jag släppa/förtränga det, för att jag var tvungen att orka med annat. Byta fokus.

Snart måste jag sova, för jag börjar lite tidigare i morgon.

Det blev verkligen allt i ett. Torsdagar mumlar väl viss frustration, trötthet och ptåvingad envishet.

Jag sätter punkt här.

När skymningen viskar

19 onsdag Maj 2021

Posted by in Aspergers syndrom

≈ 7 kommentarer

Etiketter

, , , , , , , , , , , ,

När natten gråter, men samtidigt… Som dagg.

Ibland smörjer jag mig med Urtekram body lotion coconut, om allt känns aningen för jobbigt. Det händer, bitvis, bara för att.

Fast jag får väl fortsätta skriva innan det kommer random bekännelser. Confessions of a bipolar artist/whriter with aspergers. Vad tror ni om det? Lite för mycket, men det är jag – liksom. Precis som du är du. Vissa svävar inte ut, andra spårar ständigt ut. Men en del tillåter sig bara känna när de är ensamma. Själv tänker jag inte ens innan jag får utbrott. De som känner mig säger att det är lätt att se på mig om jag mår dåligt.

Jag hoppas verkligen, åter igen, på sömn i natt. Tillräckligt.

Gott gott! <3

Skrik, triggers, eko-effekt

09 söndag Maj 2021

Posted by in Aspergers syndrom, Det som en gång var / The Past, Psykisk (o)hälsa - Mental illness

≈ 13 kommentarer

Etiketter

, , , , , ,

Grådassig, på ett mörkt sätt. Inte bara för att det ”regnar” lite smått – det har ingenting att göra med känslan. Mina tårar inombords är inte beroende av regn. Fast kanske dina tårar är det – jag vet inte.

Det förflutna är mer konstant, fast man väljer vad man vill göra med det. Även om det inte är lätt. Det finns många sätt att gå vidare på. Arv och miljö spelar starkt här. Genetiken påverkar förmågan att gå vidare.

Jag tror alla bär på en mer eller mindre stark eko-effekt inom sig. Som alltid fanns med en. Inre och yttre faktorer påverkar huruvida man lyssnar till den eller inte. Trauma är ett som ett ilsket skrik, som stör dig i vardagen. Dofter, ord, siffror, andra människors beteende – triggers. Påminnelser om traumat, som bejakar ett negativt tankemönster. Flykten är vad en här. Olika hos olika personer. Mentalt eller rent fysiskt.

Nu flummar jag ur, som vanligt. Det är så här mina tankar ofta ter sig. Berättelser. De avbryts när det händer något yttre, som jag reagerar på. Jag försöker berätta, för att sedan glömma.

Perspektivpanelen

03 måndag Maj 2021

Posted by in Filmer/serier, Samhälle

≈ 12 kommentarer

Etiketter

, , , , , , , , , , ,

Nyss kollade jag på några delar av ”Perspektivpanelen” i Malou efter tio, där Malou von Sivers är programledare. I dessa avsnitt bjuder hon in Linda Skugge, Marie Göranzon och Åsa Beckman. Genomgående för Perspektivpanelen är att diskussionerna oftast handlar om kvinno- respektive mansroller. Det som väckte min uppmärksamhet till att börja med var när jag såg att de skulle sätta perspektiv på män våld mot kvinnor.

Youtube spelade upp några avsnitt efter varandra, just i dag, och det handlade bland annat om klimakteriet. Trots att jag inte har någon erfarenhet av det, så väckte det ändå en del tankar. Jag hoppas att någon man, som är tillräckligt modig, vågar låta sig intervjuas och kan berätta om hur klimakteriet ser ut hos just män. Det är nog ingenting man har pratat om tidigare, för det är relativt okänt att män hamnar i klimakteriet. Det är samma sak med målbrottet – man pratar nästan bara om hur det yttrar sig hos män.

Jag tycker att det är intressanta tankar som dyker upp. Hos mig. Enligt mig, bidrog Marie och Åsa på ett mer ödmjukt sätt än Linda. Fast det är min åsikt – jag förstår att andra kanske tycker annorlunda. Linda kom ibland med kommentarer som gjorde mig irriterad, men hon arbetar förvisso som krönikör/debattör – då vill man ofta provocera fram en reaktion. Antar jag.

Tankar, mot tangenter – persienner

03 onsdag Feb 2021

Posted by in Musik / Music, Samhälle

≈ 3 kommentarer

Etiketter

, , , , , , , , , , ,

Jag vet inte riktigt vad jag ska skriva, men ändå fortsätter fingrarna fladdra över tangenterna. Som om det inte fanns någon morgondag. Det förväntar man sig – men kan man verkligen vara säker? Realistiskt sätt kommer det att vara så, men man vet ingenting om det som inte har hänt.

Det känns som att jag har haft Kent i bakgrunden på i timmar nu. Inte mig emot. Det gör ingenting. Rätt lugnande. Jag förstår egentligen inte varför folk tycker att deras låtar/texter är ”deppiga”. Okej, ett fåtal är det. Möjligtvis. Fast jag tycker att många av deras låtar har mycket tempo. De flesta är också jävligt bra.

Det känns som nättidningarna har en tävling om vem som lägger upp den mesta flippade nyheten. Eller vem som får mest ”klick” på sociala medier, som Facebook och Instagram. Alla näthatskommentarer. Varför kan folk inte bete sig på nätet? Sluta trakassera, diskriminera, hota, mobba, förnedra. Ni skrämmer människor till tystnad. Det börjar kännas som en trend. En helt flippad trend.

Eko av skor? Jag vet inte

28 torsdag Jan 2021

Posted by in Aspergers syndrom, NPF (neuropsychiatric diagnosis), Samhälle

≈ 3 kommentarer

Etiketter

, , , , , , , , , , , ,

Som ni vet, så funderar jag mycket. Över allt. Över inget. Det händer så mycket skruvande, helt ofattbara saker. Runt om, i världen. I Sverige. I mitt huvud.

Ni kanske tycker att jag är lite tjatig angående den här eko-grejen. För att vara tydlig, så menar jag inte ”ekologiskt” utan ett eko-ljud. Det reflekteras tillbaka, så att det känns som ett separat ljud. Det känns lite som att en tanke som man bekräftar studsar tillbaka som en ”påbyggd” version av den ursprungliga tanken. Förstår ni hur jag menar? Som en modifierad version av sig själv.

Den här dagen har väl varit helt okej, rätt lugn. Fast tröttheten kroppen, efter allt, har hängt med sedan jag kom hem. Ja, som vanligt då. De nya vinterskorna fungerar bra. Inget skoskav än så länge. För mig är skoskav en följeslagare när jag börjar använda nya skor, men den här gången syns de inte – än så länge. De är inte vrålsnygga, men är de bekväma så SKITER jag i det. Vettigt? Antagligen. När jag var i senare tonåren gick jag runt i klackar som var många centimeter…

Jag läste ett inlägg på smartpsykiatri.se som är skrivet av en specialistläkare som har NPF (neuropsykiatrisk funktionsnedsättning). Intressant!

Känslor som drar uret mot solen/ Emotions that pull the clock towards the sun

16 lördag Jan 2021

Posted by in Citatens skuggor / Shadows of quotes, Det som en gång var / The Past, Känslomässigt kaos / Emotional chaos, Psykisk (o)hälsa - Mental illness

≈ 2 kommentarer

Etiketter

, , , , , , , , , , ,

Vem ska trotsa vind och vågor

styra skeppet in i hamn

Vem ska stiga upp på kajen

här i detta öde land

– Mikael Wiehe (2013)
(Även Joakim Thåström och Eva Dahlgren medverkar sångmässigt i denna låt Isolde)

Detta citat får man ta bildligt, vilket fungerar för mig. Att ta sig fram och kommer ikapp med ensamheten. Jag gillar den här låten, men det ligger något mörkt i den – minnesmässigt. Den påminner mig om en händelse i ren destruktivitet och desperation i mitt förflutna. Året var 2011.

Jag kopplar ofta händelser och rena trauman till en vissa låtar. Det blir oftast väldigt starkt. Känslomässigt, mentalt, kaosets hjärta. Fast ibland är det svårt att veta vad man känner just där och då. När klockan inte befinner sig i nuet. Istället tittat den snett, smått elakt – rakt in i själen. Ekot bultar för hårt.

Viss musik är svår för mig att slappna av till. Av just den anledningen. Sådana låtar lägger jag i en annan spellista, så att de inte ska störa mig för mycket. Ni kanske undrar varför jag ens har dem sparade. Faktum är att ibland får jag för mig att jag kan lyssna, för jag egentligen älskar låten. Dock blir det en slags besvikelsens hinna varje gång jag provar. Eller: Jag lyssnar för att jag är känslomässigt avtrubbad.

Ekot av att få vara själv, min överstimulerade hjärna

03 söndag Jan 2021

Posted by in Aspergers syndrom, Överrörlighet / Hypermobility, Betydelsefullt / Meaningful, Musik / Music

≈ 6 kommentarer

Etiketter

, , , , , , , , , ,

Är det någon bakom mig? Jag vet inte. Förmodligen inte. Uteplatsen är tom. I morgon är det måndag. Då kommer nog dagisbarnen tillbaka. Jag gillar barn, men så många som det är utanför dagisbarnen gör mig knäpp, Dessutom dömer de allt man gör.

Varför kan det inte bara vara tyst? Jag gillar bara ljud som jag väljer. Musik. Det hjälper mig genom natten. Jag har en bättre period, sömnmässigt, den senaste perioden. För det mesta. Ibland har jag svårt att somna in. Ibland tar det ett par timmar. Det är väldigt stressande.

Min högra fot hade jag problem med i början av veckan. Det är bättre nu. Om ett tag kommer mamma och pappa hit, för vi ska kolla lite på mina skor. Jag gör en del uppenbara misstag, när det kommer till det mest basala. Ni vet – det här med detaljer och helheter. Den här klassiska delen av Aspergers syndrom. Själva problematiken. Man ser detaljerna, men missar lätt helheten.

I morgon ska jag äntligen tillbaka till Dynamo. Jag blir lätt ur balans om jag är ledig för länge, på något sätt. Fast för mig räcker det att vara ledig någon vecka. Till och med det är för mycket. Ibland är en helg för mycket. Det varierar. Jag läste ett blogginlägg om egentid på Sweetwords by Mirre och tänkte på vad det är för mig. För mig är det inte egentid om jag inte får vara ensam. Med musik, en TV-serie, en bok, en annan text. Egentid – vad måste det vara för dig?

Tankar i cirklar kring Julafton

26 lördag Dec 2020

Posted by in Aspergers syndrom, NPF (neuropsychiatric diagnosis), Såkallade högtider, Umgänge / Being social

≈ 8 kommentarer

Etiketter

, , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Juletider är, som alltid, aningen omskakande. Till viss del också förvirrande, med tanke på covid-19 som äter upp tidningarnas sidor. Bläddra, bläddra, bläddra – inte får man något grepp om det, heller. Precis som vanligt alltså, på julen – ni vet, nästan.

På Julafton skulle min familj köra någon slags julklappslek. Två tärningar. Den som slår två likadana siffror från välja en annan person, som får välja ett paket åt en själv. Alla skulle komma dit med sina färdigt inslagna paket. Lillebror P missade det och tog m&p:s sista paketpapper.Lillebror J missade även han, men det fanns inget papper kvar. Han fick använda gamla kartongkassar. Min familj är söt, knäpp och stundvis irriterande. Hur är din familj?/What’s your family like?

Jag blir lite konfunderad när alla säger/skriver att det här är ”en annorlunda jul”. Varenda jul är väl annorlunda, skulle jag säga. Om man har Aspergers syndrom kan varenda situation kännas unik, på sätt och vis. Även automatiseringen kan vara ett problem. Vissa saker kan jag göra många, många gånger – ändå misslyckas jag. Jag går vilse ofta och måste välja tillfällen att prova nya vägar i stan. Jag har nära till misslyckanden, som ingen annan ser. All logik, allt analyserande, reflekterande. Det gör mig stundvis trött.

Detaljernas kaos

15 tisdag Dec 2020

Posted by in Aspergers syndrom, Känslomässigt kaos / Emotional chaos

≈ 1 kommentar

Etiketter

, , , , , , , , , , , , ,

Det finns mönster i mitt beteende, som jag har svårt att urskilja. Bortom medvetande. Snurrar runt. Dagarna går. Ibland har jag svårt att förstå hur. Allt med mig och hur jag är på grund av trauma är väldigt komplext, tror jag. Eller så är det hur enkelt som helst. Jag gissar på det första.

Jag har svårt att greppa allt. Detaljer, detaljer, detaljer och återigen jävla detaljer. Aspergers syndrom. Ibland är helheten för simplifierad. Eller: För krånglig Med för många frågetecken. Varför virra till det ännu mer? Är inte allt för komplicerat redan? Speciellt det som inte består av rutiner.

Det kan hända att jag blir bitvis förbannad, för att allt är så obegripligt. Fast : Hur skulle ens tanka gå om man hade svar på allt? Kanske i en ointressant riktning. Eller så skulle de kanske vilja ta reda på mer.

För mig rinner tårarna mer kring obetydliga saker än det som på sätt och vis ska beröra. Tror ni att det verkligen är det – obetydliga?

It’s like a question mark

03 tisdag Nov 2020

Posted by in Aspergers syndrom, Dynamo - Möjligheternas förlag

≈ 2 kommentarer

Etiketter

, , , , , , , ,

Den här dagen har varit relativt lugn, men det beror på vad man jämför med. Hur som helst, så har det inte hänt så mycket mer än att jag varit på Dynamo. Visst har det varit lite saker som har gjort att jag blivit lite upprörd känslomässigt, men det är ganska vanligt om man har min hjärna.

Jag gillar inte frågetecken. Rent praktiska sådana. De kickar igång ett ältande som ibland inte har ett slut. Inte tecknet – det är okej att ställa frågor. Ni förstår hur jag menar. Svårtolkade situationer, som inte har något enkelt svar. Jag vet inte varför jag kom att tänka på detta nu, men det får stå kvar. I dessa situationer försöker jag göra det som känns rätt, även om det är komplext.

Jag tänkte precis skriva att jag känner mig seg i huvudet i dag, fast det kanske inte är riktigt sant. Det kändes inte så på Dynamo, utan det här kommit nu då jag är hemma. Kanske för att jag är trött och har huvudvärk. Haha, den här reflektionen känns kändes rätt självklar – slutsatsen.

Då blir det inte intressantare än så

Brus i käften

22 torsdag Okt 2020

Posted by in Aspergers syndrom, Känslomässigt kaos / Emotional chaos, Psykisk (o)hälsa - Mental illness

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

, , , , , , , , , ,

Ibland orkar jag inte med min konsekvensmedvetenhet. Jag ligger nästan alltid ett steg före, förutom när de kaotiska känslorna kommer – som nagelskrap. Jag vet att det är det är bra, för det mesta, att vara medveten om konsekvenserna av ens handlingar. För mig blir det ett problem – jag varken vågar eller orkar göra vissa saker.

Tyvärr vaknade jag tidigt denna morgon – igen! Strax innan kl 6. Ärligt talat så orkar jag inte vara vaken för mycket, för då ältar jag bara en massa situationer tills det bara finns mikroskopiskt små partiklar kvar. Så känns det, dessvärre. Det här kanske låter sorgligt för vissa, men det är min verklighet. Dock fick jag börja dagen med smärtstillande, för min huvudvärk var rätt kraftig. Tur att den gick bort sen.

Det gick bra på Dynamo sedan. Fast ibland kan ensamheten göra sig alltför påmind. Vissa situationer påminner helt enkelt för mycket om mobbingen under skolgången. Det behöver inte betyda att folk menar illa – tyvärr känns det bara så.

I övrigt så är det mycket tankar och känslor som har snurrat runt, som irriterande eko, under dagen. Jag försöker att inte låta det äta upp mig.

Funderingar, osökt vidare till Hampus Hedström

21 onsdag Okt 2020

Posted by in Filmer/serier, Psykisk (o)hälsa - Mental illness, Psykvården - Psychiatric care

≈ 2 kommentarer

Etiketter

, , , , ,

Hur ska man förhålla sig till livet? Det låter väl mer som en retorisk fråga och jag är osäker på om den har ett svar. Inget enkelt sådant dock. Äh, en fundering bara.

I natt har jag sovit tillräckligt, vilket är tur. Jag vill helst vara pigg när jag har tid hos psykologen, så att jag kan ta till mig saker och ting. Det känns bra att ha hittat en väldigt bra psykolog som jag ärligt talat litar på.

Jag vaknade, hur som som helst, lite tidigare än jag tänkt mig – som vanligt ”nu för tiden”. Då passade jag på att kolla lite på youtube. Jag tycker egentligen att det är kul och intressant i vissa fall, men det blir inte av så ofta. Jag delar ett klipp med Hampus Hedström, som jag tycker är väldigt rolig. Kolla in det!

Inblick i min detaljtänk

13 tisdag Okt 2020

Posted by in Aspergers syndrom, NPF (neuropsychiatric diagnosis)

≈ 4 kommentarer

Etiketter

, , , , , , , , , ,

Den här dagen har varit helt okej i överlag. Dock känner jag mig trött, fast jag sov ca 10 timmar i natt. I sträck! Det tackar man för. Fast vem ska man tacka? Det är ett konstigt uttryck egentligen. Att säga att det är John Blunds förtjänst låter så klyschigt. Det stör mig nästan, så jag säger det inte. Fast det kan jag inte heller säga – för jag sa ju precis det – eller rättare sagt, jag nämnde det i mitt blogginlägg. Så här håller min hjärna på hela tiden. Den vänder ut och in på varje detalj. Det kan vara kul, men mest tröttsamt. Jag har lärt mig att leva med det.

I morgon ska jag tillbaka till ortopedtekniska. Jag har egentligen mest förhoppningar på inläggen jag kommer att få till skorna, eller alltså – man kan flytta inläggen mellan olika skor om man vill. Nu har jag väldigt få skor, men ändå. Om man vill.

Psykisk smärta har många fejs

14 måndag Sep 2020

Posted by in Känslomässigt kaos / Emotional chaos, Psykisk (o)hälsa - Mental illness, Tänkvärt - Worth to think about

≈ 4 kommentarer

Etiketter

, , , , ,

Den har dagen har delvis varit lite upprörande. Inte hela dagen dock – jag hade det bra på Dynamo. Jag insåg då vissa saker som jag inte ville inse. Dock finns det en hel trave med böcker som innehåller berättelser som jag inte vill berätta. Jag antar att ni förstår vad jag menar.

Ibland känns det som att jag lever med en flerfaldig eskapism. Det dinns så mycket smärta som jag har upplevt, som inte har fått uttryckas i ord – eller ens av mina läppar. Det är som att min hjärna menar att det är dennes revir. Så den sänder ut en hundsiluett som pissar runt detta imaginära revir.

Mina tankegångar spårar ofta ur. Inte alltid, men rätt ofta. Då måste jag skaka av mig det med nyss tänkt. Jag lider ju, som sagt, tidvis av tvångstankar (och handlingar, mest främst tankar) som kan leda till ångest.

Well, I’m out. So are you, from this one.

Filosofiskt ordbajs

11 tisdag Aug 2020

Posted by in Aspergers syndrom, Känslomässigt kaos / Emotional chaos, Musik / Music, Samhälle

≈ 12 kommentarer

Etiketter

, , , , , , , , ,

”kom låt oss gå härifrån

låt oss ta resa någonstans

resa långt härifrån

låt oss bli dom som försvann”

– Kent

 

Jag undrar ibland varför jag oftast vill fly. Verkligen undrar. Om det finns någon specifik förklaring eller inte. Det känns alltid jag har någon inbyggd funktion (eller icke-funktion) som jag vill fly från allt per automatik. Fast… Varför?

Lycka är ett väldigt flummigt och allmänt luddigt uttryck. Hur vet man om man lycklig? Eller… Varför ska man vara lycklig? Det här kanske låter provocerande, men jag förstår ärligt talat inte. Det som andra säger att det är att vara lycklig – jag har aldrig någonsin upplevt det. Kanske sekundvis, men inte längre. Sorgligt, kanske. Dock vet jag ingenting annat. Om ni har någon input eller fundering kring detta får ni gärna dela med er.

Det känns som att jag betraktar omvärlden, utan alltid egentligen vara där.