Det sliter, drar, glittrar – molande
Inom mig. Mentala blodstänk
Som om inget hänt, flykt mot
gnisslande tankar, skrikande färger
eko, där vardagen viskar
12 måndag Jul 2021
08 torsdag Jul 2021
Posted in Aspergers syndrom, Just another day
Etiketter
Ensamhet, Filosofi, focus, Fokus, Känslor, Philosophy, Tankar, Thoughts, Thursday, torsdag, Trauma, Vardag
Kvällen viskar, kritan mot verkligheten…
Den här dagen, som de flesta andra torsdagar – tenderar att gå i ett. Jag kommer hem från jobbet, sedan har jag städning tätt in på. Ibland kommer maten jag beställt just den här dagen också. Fast det får gå – det är bara en gång i veckan. Jag trodde också att jag hade beställt maten till i morgon, men upptäckte att jag hade fel.
Jag kände mig påverkat av ett trauma ett tag under dagen. Det handlade mer om ensamhet. Små detaljer som blir enorma. På något sätt lyckades jag släppa/förtränga det, för att jag var tvungen att orka med annat. Byta fokus.
Snart måste jag sova, för jag börjar lite tidigare i morgon.
Det blev verkligen allt i ett. Torsdagar mumlar väl viss frustration, trötthet och ptåvingad envishet.
Jag sätter punkt här.
01 torsdag Jul 2021
Etiketter
2021, dipp, Energi, flumm, Gröna Lund, Grönan, koder, Samhälle, Sommar, Summer, Tankar, Utmattad
När jag vaknade kände jag hur trött i kroppen jag var – och fortfarande är – i skrivandets stund. Det var roligt på Gröna Lund i går, fast min Asperger-diagnos gör att jag får någon slags social baksmälla och total obalans, rent energimässigt. Sedan hade jag lite svårt att sova på grund av att jag tog min medicin aningen för sent. Med aningen menar jag 2 timmar, haha.
Dagen har, trots energibrist, förflutit rätt bra. Förutom att jag känner mig misslyckad i sociala sammanhang där fler än en person ingår, så jag har funderat lite över det. Ibland känns det som att de flesta vet man ”ska” säga och vad man inte ska säga. Då börjar jag alltid ifrågasätta: ”Vem fan har sagt att man inte får säga det? Det är ju inte precis olagligt”. Samhället verkar bestämma, men det kanske är något flummigt moln – som trampar på andra. Samhället har inte att mig så mycket direkt, snarare motarbetar mig. Varför ska jag bete mig, så att flummisarna blir nöjda? Ni vet, ur ett hypotetiskt perspektv,
11 fredag Jun 2021
Etiketter
ASD, AST, Autism, Autismspektrumdisorder, Autismspektrumtillstånd, Bipolär, Humörsvängningar, hypermobilitet, Hypermobility, Känslor, Koordination, Motorik, Online, Tankar, Tempo
Det har varit mycket upp och ner under dagen, samtidigt som jag var trött sedan i går. Jag vill nästan ta bort första meningen, för den känns så tråkig. Men nej, det får stå kvar eller tutta eld på sig själv. Fast å andra sidan – det har varit så. Jag har känt mig väldigt ensam, ledsen, trött, pigg, frustrerad… I takt med tankarna. Inre tårar kontra driv.
I min värld går allt så fort – tankar, idéer, tempo, motorik. Jag snubblar över mig själv bokstavligen. Överrörligheten gör det inte bättre. Allt ska gå snabbt, annars får jag panik. Jag blir stressad när folk går långsamt på gatan och köa i affären är hemskt. Ibland nyper jag mig i armen, för att inte fly. Gå därifrån, säga något otrevligt till någon eller få panikångest. Det har ofta hänt att jag har släppt varorna jag ska ha och gått hem, för att jag inte riktigt kan vänta. Därför gynnar det – verkligen – mig att beställa hem mat från affären. Det blir för stor press annars. Fast då gäller det att inte glömma något, annars får man gå till affären ändå – även om det bara blir någon vara. Det fick jag göra i dag…
19 onsdag Maj 2021
Posted in Aspergers syndrom
Etiketter
Bekännselser, Body lotion, Coconut, Confession, Filosofi, Känslor, Sömn, Sleep, Tankar, Trött, Urtekram, Utbrott, Vegan
När natten gråter, men samtidigt… Som dagg.
Ibland smörjer jag mig med Urtekram body lotion coconut, om allt känns aningen för jobbigt. Det händer, bitvis, bara för att.
Fast jag får väl fortsätta skriva innan det kommer random bekännelser. Confessions of a bipolar artist/whriter with aspergers. Vad tror ni om det? Lite för mycket, men det är jag – liksom. Precis som du är du. Vissa svävar inte ut, andra spårar ständigt ut. Men en del tillåter sig bara känna när de är ensamma. Själv tänker jag inte ens innan jag får utbrott. De som känner mig säger att det är lätt att se på mig om jag mår dåligt.
Jag hoppas verkligen, åter igen, på sömn i natt. Tillräckligt.
Gott gott! <3
03 måndag Maj 2021
Posted in Filmer/serier, Samhälle
Etiketter
Åsa Beckman, Filosofi, Klimakteriet, Linda Skugge, Malou efter tio, Malou von Sivers, Marie Göranzon, Misshandel, Relationer, Tankar, TV4, Våld
Nyss kollade jag på några delar av ”Perspektivpanelen” i Malou efter tio, där Malou von Sivers är programledare. I dessa avsnitt bjuder hon in Linda Skugge, Marie Göranzon och Åsa Beckman. Genomgående för Perspektivpanelen är att diskussionerna oftast handlar om kvinno- respektive mansroller. Det som väckte min uppmärksamhet till att börja med var när jag såg att de skulle sätta perspektiv på män våld mot kvinnor.
Youtube spelade upp några avsnitt efter varandra, just i dag, och det handlade bland annat om klimakteriet. Trots att jag inte har någon erfarenhet av det, så väckte det ändå en del tankar. Jag hoppas att någon man, som är tillräckligt modig, vågar låta sig intervjuas och kan berätta om hur klimakteriet ser ut hos just män. Det är nog ingenting man har pratat om tidigare, för det är relativt okänt att män hamnar i klimakteriet. Det är samma sak med målbrottet – man pratar nästan bara om hur det yttrar sig hos män.
Jag tycker att det är intressanta tankar som dyker upp. Hos mig. Enligt mig, bidrog Marie och Åsa på ett mer ödmjukt sätt än Linda. Fast det är min åsikt – jag förstår att andra kanske tycker annorlunda. Linda kom ibland med kommentarer som gjorde mig irriterad, men hon arbetar förvisso som krönikör/debattör – då vill man ofta provocera fram en reaktion. Antar jag.
07 onsdag Apr 2021
Etiketter
Ångest, covid, covid-19, Gatulykta, Isolation, Kaos, Känslor, ljus, Oro, Restriktioner, Tankar, Tvångstankar
Längs gatan. Utan vingar. Isoleringen skriker. Bristen på energi och tankeperspektiv. Förbannade mörka tunnel. Skriker mig i örat. Trumhinnorna exploderar. Bara mina tankar är kvar. Det som jag helst ville undvika.
Jag vill tänka lite sundare, måste jag ändå säga. All ångest, tvångstankar och ekot av allt detta gör att jag undrar om jag existerar eller inte. Troligtvis kommer jag behöver sitta här hemma på min förbannade röv i ett antal dagar till.
På gatan är det upplyst. Som ett hån. Någon ljus tanke kan man väl få ha. Den här dagen har mest bestått av kaotiska känslor och dåliga besked. Korsordstidningar finns där för mig just nu. Bara att greppa pennan och börja.
<3
24 onsdag Mar 2021
Etiketter
2021, Kaffe, Känslor, Politik, Psykolog, Sjukförsäkring, Sverige, Tankar, Trauma, Trötthet, Uppdrag granskning, VIla
Dagen har ingen färg. Grått, svart, vitt – nej. Någonting har den. Svårt att ta på. Just den här.
Jag kände mig ganska lättad efter psykolog-samtalet. Vi har videosamtal och har haft det i några månader på grund av pandemin. Det var något som lossnade.
Resten av dagen ska jag nog mest vila. Eller ja, min definition av vila. Människor vilar på olika sätt, beroende av hur man fungerar. Om jag ska vila, måste jag vara själv. Just nu kör jag på en kopp kaffe. Oftast betyder kaffe att jag ska i väg, men jag är trött i huvudet.
Det känns som att debatten om sjukförsäkringen i Sverige har tagit fart. Äntligen! Vi får tacka Uppdrag Granskning, som har gjort debatten möjlig. Nu är det uppmärksammat på riktigt. Politikerna kan inte längre blunda.
22 måndag Mar 2021
Etiketter
Aggressivitet, Beteende, Bitterfitta, covid, covid-19, Irritation, Känslor, Kärring, Munskydd, Sömn, Sömnproblem, Tankar
Dagens känsla är helt klart irritation. Inte för att man behöver utse en ”dagens känsla” varje dag, men jag tror ni förstår min poäng. Hur som helst, så kände jag att jag hade intresse av det nu. Jag har känt mig lite som en tickande bomb. När jag var på väg hem från sjukgymnasten och väntade på bussen såg jag en person jag tror att jag träffade på för några veckor sedan. En kärring, som försökte läxa upp mig om något som hade med munskydd att göra – då hon själv inte tog på sig sitt förrän hon var inne i bussen. Jag såg alltså henne igen och eftersom jag redan var lite småirriterad, så tänkte jag: ”inte den där kärringen igen!” Sedan skrattade jag nästan åt mig själv för att jag tänkte, just då, på ett ”bitterfittigt” sätt. Jag vill också poängtera att när jag använder ordet kärring, så har det ingenting med ålder att göra – det handlar mer om ett störande beteende.
Jag hoppas att ni förstår min kärring-historia och varför jag tycker den är smått komisk. Hur som haver – jag tror det var samma dam som jag såg förut. Anledningen? Samma busstation. Hon såg bekant som fan ut. Nu måste jag sluta svamla om henne. Hon får väl inte äta upp min hjärna…
Som ni läser, så har dagen inte gått helt smärtfritt. Jag har inte känt mig helt utvilad, fast jag sov 7-8 timmar. Det gör att jag har känt mig aningen sliten, men jag får väl hoppas på lite mer sömn i natt. Kvalitetsömn. Det kan varit det som saknades. Kanske därför jag inte blev helt utvilad. Äh, skitsamma.
Okej…
20 lördag Mar 2021
Här sitter jag och funderar över vad man ska göra när man har fått en ny granne som inte ens svarar när man säger hej – upprepade gånger. Jag är väldigt känslig – rent allmänt, så jag blir upprörd inombords.
Dagen har gått som jag planerat, hyfsat. Jag har till och med fått meddelande från brorsan att jag samt mina föräldrar kan komma och hälsa på honom i morgon. Då ska man ha i åtanke att det inte alltid är hans starka sida. Jag behöver framförhållning, så jag känner mig lättad. Om jag inte vet hur morgondagen ska se ut, planeringsmässigt, så känns det inte bra att gå och lägga sig.
16 tisdag Mar 2021
Etiketter
2005, bedrägeri, Berättelser, Du & Jag Döden, Ekonomi, Joakim Berg, Kaos, Känslor, Kent, Klåparen, Tankar
Och du minns den du var med förakt, lite hat
Och man blir lik sin mor eller far
Du har förändrat ditt sätt, suddat ut varje spår
Men i själen din, ja långt, långt in, ekar tonåringens vrål
~ Kent (2005)
Klåparen av Kent var den låten som snurrade på Spotify när jag körde igång maskineriet… Eller vad man nu ska säga. Jag minns att jag blev ekonomiskt bedragen när jag bokade en biljett som var till den sista Kent-spelningen 2018. Dessutom kom jag på att jag ändå skulle resa bort med familjen. Dubbel flopp. Joakim Berg har skrivit fantastiska låtar till andra artister sedan dess, exempelvis Veronica Maggio – Kurt Cobain och Eva Dahlgren – Den jag är .
Det är omöjligt att minnas merparten av det man tänker på. I mitt huvud känns helt överbelastat av kaos – att jag inte orkar notera allt längre. Fast det hade nog blivit mer att skriva om här. Jag vet att folk tycker att jag är väldigt öppen, men för min del finns det väldigt mycket mer att berätta.
12 fredag Mar 2021
Posted in Känslomässigt kaos / Emotional chaos, Samhälle
Etiketter
#fuckfredagsmys, Bipolär, Ekonomi, Fasad, Fredagsmys, Helg, Humörsvängningar, Kaos, Känslor, Lyxfällan, Sociala medier, Stress, Tankar, TV3, Yta
Jag har haft det jobbigt, känslomässigt, under dagen. Mest på grund av trauma-triggers. Fast jag har i alla fall tagit mig igenom dagen, även om det inte har varit helt lätt. Humörsvängningarna har verkligen härjat, för periodvis mådde jag rätt bra. Nu är jag hemma och har inga andra måsten. Intryck är extremt utmattande för mig. Det är inte samma sak att vara hemma. Om jag är hemma skyndar jag alltid för mycket. Måste fly.
Det känns, som vanligt, aningen stressande att det är fredag. Fast lite skönt också. Inte just att det är fredag, men för att jag kan sova längre i morgon. Dessutom har jag saker att göra. Som ni vet, så skapar ”tomma dagar” ofta problem för mig. Vad ska du göra i helgen?
Sedan till #fuckfredagsmys . Det är själva termen jag stör mig på. Den kan kännas lite pressande. Att man måste prestera – ha det bästa, kanske lyxigaste fredagsmyset. Jag känner inte så, men jag tänker mer på andra. Det ska vara tillräckligt bra, helst bättre. Sociala medier har gjort att själva grejen har exploderat. Jag tror att detta blir jobbigt, speciellt för de som inte har råd. Då tänker jag lite på en familj som var med i programmet Lyxfällan. Avsnittet handlade mycket om att de kände sådan press på att visa upp en perfekt fasad och spenderade stora mängder pengar på just ”fredagsmys”. Alla tolkar olika och känner press på olika sätt och gällande olika saker, men jag förstår inte varför det ska vara sådan hets gällande yta/fasad att människor mår dåligt.
10 onsdag Mar 2021
Posted in Aspergers syndrom
Etiketter
Ibland känns det konstigt och overkligt att ingen vet vad man tänker. Jag, som väldigt länge har levt med tvångssyndrom (OCD), har det som en slags mardröm. När man går utomhus: Det är en del folk som förmodligen också är ute, men i allas huvuden pågår olika saker. Saker och ting snurrar. Hos andra. Det förflutna, framtidsplaner, middagsplaner, kaffefunderingar…
Sedan att vi alla tänker olika. Fokus ligger inte alltid på nuet, ganska sällan – verkar det som. Vissa kämpar med dåtiden och andra tänker framåt mestadels. Jag tror att jag sällan kan fokusera på nuet, lever i dåtiden och har ångest över saker som eventuellt kan gå fel när som helst. Nuet skrämmer mig tidvis. Vart ligger ditt fokus?
09 tisdag Mar 2021
Etiketter
2021, höghus, Känslor, natt, PSTD, Slickar i mig det sista, Snö, St Ana katedral, Tankar, Thåström, Utnyttjad, Vår, Vinter
Natten skriker det du önskar att den inte gjorde.
Medan höghusen vaggar oss till sömn ekar någon slags baksida. Snön faller mot nedtrampade gator. Blåstens piskar oss när vi går. Mot ett liv som vi inte vet vart det är på väg. På sätt och vis. På marken ligger engångsmunskydd. Det måste vara den nya skärp-trenden. Det tänker jag varje gång jag ser dem, mosade mot bortglömda städer. ”Det räcker för mig”, som Thåström sjunger.
Den här dagen har inte varit så intensiv. Jag handlade i går, så jag slapp det i alla fall. Det är utmattande att inte kunna åka hem direkt, utan att man måste stanna och ärenden på vägen. Nu ska jag ta det lugnt resten av dagen. Min version av att ta det lugnt. Tankar har i för sig snurrat runt om saker som har hänt för några år sedan, när jag har känt mig utnyttjad. Fast nu känner jag mig lite lugnare i huvudet.
… Och snön viskar vila.
04 torsdag Mar 2021
Posted in Böcker / Books, Samhälle
Etiketter
Berätta aldrig det här, covid, Frida Boisen, Gränsland, Känslor, Städning, Tankar, Vaccination
Det har varit en smått annorlunda dag. För det första har jag jobbat hemma, på grund av de flesta på LSS-boendet har vaccinerats för covid. Sedan har jag haft schemalagt städning, som vanligt. Med ”schemalagt” menar jag inte att det är skett automatiskt. Haha, jag ville bara vara tydlig med det. Som en all inclusive-dust sucker. Eller vad skulle ni kalla denna städmaskin? Ska den kunna laga mat eller inte? Skulle ni vilja ha den eller inte?
Jag har fortsatt läsa ”Berätta aldrig det här” av Frida Boisen. Den lämnar nog ingen oberörd, på något sätt. Alla reagerar inte på saker och ting, men jag tror att detta är en bok som man inte glömmer i första taget. Tårar, ångest, glädje, ilska, frustration.
Dock känner jag mig lite snurrig över att det pågår mycket just nu, både inom mig – vad jag kan kontrollera och ej. Fast också andra ting som är helt okontrollerbara. Gränslandet mellan dessa är förvirrande.
03 onsdag Mar 2021
När tårarna är slut, finns bara verkligheten. Eller? Det var det som kom upp i mitt huvud precis när jag skulle börja skriva, men det är inte sant till max. Ibland, men inte fullt ut. Alla människor uttrycker sig känslomässigt på olika sätt. Jag brukade vara någon som grät ofta, när jag var upprörd, men jag tror att mina mediciner har trubbat av den möjligheten en aning. När jag väl gråter känner jag mig ofta lättad efteråt.
Jag har sovit rätt bra under natten och är utvilad. I början av dagen var jag på promenad, som ni ser i inlägget innan. Det var skönt att komma ut. Det har inte blivit några promenader under vintern, när det var som kallast – mest på grund av halkan. Min balans är för dålig, för att jag ska orka ge mig ut och ramla. Risken är akuten, om jag skulle stuka foten. Okej, nu spårade det lite – jag planerar för detaljerat, tror jag. Det kan vara både fördel och nackdel.
25 torsdag Feb 2021
Posted in Aspergers syndrom, Funktionedsättas rättigheter, Samhälle
Etiketter
Arbetsförmedlingen, Attention, Autism- och Aspergerförbundet, Autism- och Aspergerföreningen, Ekonomiskt Bistånd, Epidemi, Försäkringskassan, Funktionsrätt, MISA, Pandemi, Politik, Samhälle, Socialförsäkring, Socialförvaltningen, Stockholm, Tankar
Höghusen. Mörkret. Fallit. Ett rop – inget högt. Tyst i ett vitt Stockholm.
Det finns mycket som gör att vi fryser till is. Kanske inte fysiskt, men psykiskt. Man kan ha tänkt sig en situation på ett visst sätt, men när man väl hamnar i den – i verkligheten – splittras en spegel invärtes. Jag må låta dramatisk, men så är det ofta. Speciellt i efterhand. Tårarna kommer inte alltid direkt. Ibland viskar de ”inte nu”…
Jag har inte gråtit, utan flummar bara med orden. Skriver det som faller mig in. Mina tankegångar kan vara väldigt långsökta. Till viss del en slump att jag kommer in på en viss tankegång. Hur är det för dig?
En hinna, en dimma utan slut, ligger över Stockholm. Nyhetsflöden fylls av den ena röran efter den andra. Inte bara om covid, även om mycket är relaterat till just det. Det här med att man har upptäckt brister hos Försäkringskassans handläggning, eller åtminstone först pratat om den i media under pandemin. När fler drabbas. Fast jag och många andra hade stora problem med Försäkringskassan innan pandemin. Vem brydde sig då? Det var mest föreningar som Attention, Autism- och Aspergerförbundet och Funktionsrätt som såg. Även Arbetsförmedlingen, MISA och Socialförvaltningen visste om problemet. Min poäng är att prioriteringen för denna typen av ärenden var inte hög innan pandemin. Jag ska vara tydlig med att jag inte förminskar de som har fått problem med Försäkringskassan under pandemin. Det jag menar är att: Måste det ställas på sin absoluta spets innan politiker, media och andra inflytelserika aktörer ser – verkligen ser – ett enormt samhällsproblem?
12 fredag Feb 2021
Tunnel, avfart
När taxametern slagits på
Försvinner allt i regnet utan spår
Och som en viskning
Ser vi syner nu igen
Det här är nåt som inte ens har hänt
~ Kent (1997) ~
Jag älskar den här låten, 747. Den är lugn, överslätad panik. Krossat glas, med lugn blick – över världen.
Snurrar runt. Mellan gator och torg. Torkar invärtes tårar. Rent bildligt, men ändå så äkta. Tydligt, som nagellack mot krossat glas.
Tankarna vill inte tystna. Fast det gör de aldrig någonsin, känns det som. Lugnar dina tankar ned sig? I vilka situationer? Min hjärna borde ha exploderat för länge sedan. Rätt häftigt, egentligen, att så mycket skit får plats på så lite yta. Kan tyckas udda. Fast vanligt. Eller något åt det hållet.
Jag funderar, som vanligt, på att det är fredag. Hur jag ska lägga upp den. Det finns saker som är planerade, men ni vet – min vanliga oro.
Ibland vill jag bara misshandla sönder mina tankar – bara så att de någon gång håller käften. Skämt åsido…
03 onsdag Feb 2021
Posted in Musik / Music, Samhälle
Etiketter
Dagens nyheter, Diskriminering, Expressen, Förnedring, Filosofi, Hot, Kent, Kommentarer, Mobbing, Näthat, Tankar, Trakasserier
Jag vet inte riktigt vad jag ska skriva, men ändå fortsätter fingrarna fladdra över tangenterna. Som om det inte fanns någon morgondag. Det förväntar man sig – men kan man verkligen vara säker? Realistiskt sätt kommer det att vara så, men man vet ingenting om det som inte har hänt.
Det känns som att jag har haft Kent i bakgrunden på i timmar nu. Inte mig emot. Det gör ingenting. Rätt lugnande. Jag förstår egentligen inte varför folk tycker att deras låtar/texter är ”deppiga”. Okej, ett fåtal är det. Möjligtvis. Fast jag tycker att många av deras låtar har mycket tempo. De flesta är också jävligt bra.
Det känns som nättidningarna har en tävling om vem som lägger upp den mesta flippade nyheten. Eller vem som får mest ”klick” på sociala medier, som Facebook och Instagram. Alla näthatskommentarer. Varför kan folk inte bete sig på nätet? Sluta trakassera, diskriminera, hota, mobba, förnedra. Ni skrämmer människor till tystnad. Det börjar kännas som en trend. En helt flippad trend.
31 söndag Jan 2021
Posted in Just another day
Omgiven av vitt. Faller från himlen. En glittrande. oskuldsfull kristall i taget. Gråter? Kanske. De flyger runt, nedåt – men är de verkligen här? I nuet. Flyr det från något? Himlen… Är den helt oskyldig?
Utomhus är allt vitt. Jag vaknade kl 11 till en smått kall lägenhet. Det viktigaste att ta itu med var – förutom att överleva – var att göra handla och göra i ordning matlådor till nästa vecka. Ett paket behövde hämtas också. Jag gjorde ett tappert försök att hämta det i går, men jag glömde mitt ID hemma. Sedan jag köpte en ny telefon har jag försökt omorganisera mina kort. Jag kanske bör tänka över det igen.
Jag känner att måendet är okej i dag. Inga större, kaotiska känslor eller förrädisk ångest. Nu sitter jag här och dricker kaffe, kollar ut genom fönstret. Det händer inte så mycket nere på gatan. Folk passerar. Snön och isen försöker samarbetar. Covid-19 är nog mer eller mindre i allas sinnen. Ibland sätter det sig i kroppen. Som oro, ångest, nedstämdhet. Vitt är ingen färg, utan en valör.
Jag hoppas att ni har en bra söndag. Kram <3