Kategoriarkiv: Aspergers syndrom

Avslag / The rejection

17 torsdag Sep 2020

Posted by in Aspergers syndrom, Dynamo - Möjligheternas förlag, Fördomar / Stereotypes, NPF (neuropsychiatric diagnosis)

≈ 14 kommentarer

Etiketter

, , , , , , , , , , ,

Det dröjde ett tag för mig att börja skriva i dag, för jag och mina kollegor fick ett pissigt besked på vår projektansökan – det blev alltså ett avslag. Vi har hoppats på det här projektet i minst ett halvår, men överklagan ska in. Temat var kvinnor med autism.

Så jag har i princip bara försökt överleva dagen. Det har varit för mycket känslor och en klump i halsen, ner till hjärtat som bultar lite extra för NPF-frågor – speciellt autism.

Jag svårt att känna orken pulsera, men nu känns det dock lite bättre än för några timmar sedan – när det fått landa. Fast det känns ändå som att någonting har förändrats och det har det visserligen. Anställningen som gav mig motivation, men den försvann med vinden. Vem vet? Det kanske kommer en möjlighet igen. Även om min själ gråter tyst just nu. Jag är trött på försörjningsstöd/socialbidrag. Det går inte runt, men det är inte direkt någon hemlighet här. Försäkringskassan vände mig ryggen, som ni vet.

Jag hoppas att ni har haft en bättre dag än vad jag hade! Hoppas den osade oliver med soltorkade tomater

”Om vi någonsin behövt ett mirakel, så kan det få komma nu”

16 onsdag Sep 2020

Posted by in Aspergers syndrom, Dynamo - Möjligheternas förlag, Känslomässigt kaos / Emotional chaos, Psykisk (o)hälsa - Mental illness

≈ 14 kommentarer

Etiketter

, , , , , , , , ,

– Thåström (2017)

Jag känner mig inte så stabil psykiskt och jag är livrädd för att någonting ska få mig att flippa ur helt. Det är väl bara att acceptera att min hjärna inte fungerar som andras riktigt. Fast, ni tänker säkert, alla hjärnor fungerar på ett unikt sätt. Absolut, men mitt fungerande faller inte under normalspektrumet. Dessutom är jag bipolär, vilket innebär att jag ibland hamnar i skov av (hypo)mani eller depression – visserligen händelsevis en blandning av dessa.

Anledningen till att jag känner mig lite extra orolig över detta är att i morgon får vi ett beslut angående ett projekt på jobbet, som handlar om huruvida jag kan bli anställd där eller inte. Jag vet inte hur det kommer att bli och det skrämmer mig.

Nu byter jag ämne en aning, föreslår jag (för mig själv, right?). I dag har jag mest vilat, efter att jag kommit hem och inte fick pissa i en mugg. Jag har i alla fall ringt psyk, så att de fixar en ny remiss till mig och min urinblåsa. Någon mer än som ogillar att hålla en mugg under könsorganet när man ska kissa? Man kan inte slappna av, eller inte alla fall inte jag! Ogillar kraftigt är väl de rätta orden. Jag har gjort lite ärenden hemifrån, mest mail och något telefonsamtal. Det handlar bland annat om soc kan ge bestånd för dessa ortopediska skor som jag tyvärr måste erhålla. Ja, alltså jag är ju självklart tacksam för att jag får köpa dem till rabatterat pris – fast lite tröttsamt att jag måste maila soc för varenda liten sak jag inte kan betala själv.

Jag hoppas att ni har haft en bra dag. Tur att jag har hunnit vila en del i alla fall. Förhoppningsvis har du det också.

Vi får se om min hjärna håller ihop i morgon

The mirror in my eye

15 tisdag Sep 2020

Posted by in Aspergers syndrom, Känslomässigt kaos / Emotional chaos, Psykisk (o)hälsa - Mental illness

≈ 19 kommentarer

Etiketter

Jag vet inte om jag vill spola tillbaka tiden. Förmodligen inte

Vad säger din matlåda om vem du är?

13 söndag Sep 2020

Posted by in Aspergers syndrom, Köksstök / a kitchen mess, Samhälle

≈ 8 kommentarer

Etiketter

, , ,

Jag har gjort matlådor nyss. Behovet fanns där, efter som precis alla var slut. Vad brukar ni göra för mat till era matlådor?

Nudlar med vegansk gryta med tofu,spenat m.m

Jag var tvungen att beta av både handling och matlådor. Handlingen har jag skjutit upp för länge. På eftermiddagen ska jag träffa familjen. Det var ett tag sedan vi sågs allihopa.

Tillbaka till matlådor! Vad tror ni att vilken matlåda man väljer – köpt eller hemlagad – säger något, om än lite, om vem man är som person? Jag menar inte huruvida man är köttätare eller vegan, utan fundera lite på om ens låda brukar läcka… Då berättar det kanske om att man har haft väldigt bråttom och varit tankspridd när man har fixat i ordning den. Sedan också vilken matlåda man väljer. Vad tror ni?

The supermarket-issue

12 lördag Sep 2020

Posted by in Aspergers syndrom, Medicinering - Psykofarmaka, Psykisk (o)hälsa - Mental illness, Samhälle

≈ 12 kommentarer

Etiketter

, , , , , , , , , , , ,

Jag spanade in min apodos och insåg att från och med torsdags kväll är Seroquel sänkt, så det fanns nog en anledning till att jag inte mår så bra. I dag fick jag nästan tvinga mig till gymmet. Det fanns egentligen inte så mycket ork, men jag var där trots allt. Sedan har jag haft tvätt, eller – jag ska hämta den om ett tag. Den ena maskinen stannade där det var ett antal minuter kvar, så jag fick vrida ur vattnet ur allt. En alltför ledsen maskin, så vi får se om allt är torrt när jag hämtar tvätten.

Är det bara jag som tycker att det har blivit extremt dyrt i mataffärer? Kanske på andra ställen också. Jag har inte ens lust att gå dit längre. Det luktar rostad lök. Eller svider som det gör i ögonen när man skär lök. Ja, jag började nästan gråta i dag. Jag behöver handla, men har varken ork eller motivation. Alla stora matvarukedjor och så förstås soc kan tänka efter lite. Till och med Lidl som var billigt förut har blivit dyrare. Ica, Coop och Hemköp är nog ändå värst. Willy:s är billigare än de flesta, men de börjar – även dem – att höja sina priser. En sak som gör att jag kokar över är att Wiilly:s inte tror att kvinnor ibland behöver de största tampongerna. Hur kan den största heta superplus? Den är väldigt mini. Tur att jag hade några enorma. Är det ofint att blöda mycket vid mens, eller?

Okej – mycket luktar curry en dag som denna. Frågan är väl om det är gul, röd eller grön? Vad tror ni? Folk säger att jag bör se lite nyanser i saker och ting. Varsågoda- hjälp mig! Om jag inte skämtar om detta går jag under – kanske. Man vet aldrig. Hur som haver så flyttade jag ju mitt arsle både till gymmet och tvättstugan. Mataffären får nog vänta till i morgon.

Through therapy

09 onsdag Sep 2020

Posted by in Aspergers syndrom, DBT (dialectic behavior therapy), Känslomässigt kaos / Emotional chaos, Psykisk (o)hälsa - Mental illness, Psykvården - Psychiatric care

≈ 2 kommentarer

Etiketter

, , , , ,

Tystnad. Eller jag vet inte – det är aldrig tyst i huvudet. Om ens på natten, men då ska man vila.

I dag har jag varit på MISA och skrivit ut papper till korrekturläsning. Sedan har jag varit hos psykologen. Så ni är jag trött och måste vila, även om det har gått bra på båda mötena. Hur har ni haft det?

Jag har svårt att sätta på fingret på hur jag mår. Fast, måste man alltid veta det? När jag gick i DBT-terapi för massa år sedan, så var det alltid relevant. I alla fall vad jag minns. Ibland undrar jag om den verkligen hjälpte mig. Det känns inte riktigt som det. Ja, fast stå ut i kris-färdigheterna var hjälpsamma – i för sig. Hos psykologen jag går till just nu lär jag mig mer om mig själv än av resten av alla samtalskontakter jag gått till sammanlagt.

En besvärlig, känslosam detalj

08 tisdag Sep 2020

Posted by in Aspergers syndrom, Doftljus, rökelser och vape nation, Känslomässigt kaos / Emotional chaos, Psykisk (o)hälsa - Mental illness, Samhälle

≈ 9 kommentarer

Etiketter

, , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Nu ska jag skriva om gjorde mig otroligt arg, ledsen och irriterad. Ja, rentav förbannad. Jag vill påpeka att det här inte direkt var någons fel, egentligen. Även om det kändes som att det var allt och allas fel.

Jag gick in i mina journaler på 1177 Vårdguiden för att kolla om ortopeden hade skrivit en anteckning där. Det var runt 2 veckor sedan jag var där. Anteckning jag hittade var egentligen bra, men jag hakade upp mig på en detalj – som var under ”allmäntillstånd”. Överviktig. Det ordet triggar igång alldeles för mycket känslostormar hos mig. Paniken och tårarna anländer.

Jag sitter på sängen, med the vape i munnen. Ångorna stiger. Tårarna kämpar sig ut och ångesten är hög…

Okej. I tonåren fick jag anorexi och fick kämpa för att g upp i vikt. När jag var 22 fick jag mediciner för min bipolära sjukdom och gick upp 30-35 kg på kort tid. En idiotisk läkare på vårdcentralen ställde diagnosen fetma och tvingade mig att väga mig, fast att jag förklarade min historia av ätstörningar. Nog den okänsligaste läkare jag träffat.

Ett tiotal gånger har okända personer kommit fram till mig och frågat om jag är gravid, på mer eller mindre otrevliga sätt. Någon enstaka har velat känna på min mage. Sedan har jag vissa i min omgivning som inte kan sluta kritisera min kropp. Andra före detta vänner tycks inte orka med mig på grund av mitt kaos med kroppen och psyket.

Det är skillnad på att vilja banta och att ha en ätstörning. Problemet är att när du lider av en ätstörning behöver du hjälp att bryta ditt destruktiva mönster. Jag kan ibland uppleva att de som säger att de vill banta, säger det bara för att säga något. Tyvärr. De vill bara ha uppmärksamhet. Bantning är verkligen inget hållbart val, enligt mig. Sluta istället trigga folk som kan ha en potentiell ätstörning istället för att klaga. Kom ihåg att det är min åsikt, inte din. Dela gärna din åsikt.

Min poäng är att jag är otroligt trött på att andra människor tror sig ha rätten att att kommentera min kropp. Alla kämpar med sitt. Skaffa ett liv istället. Visst förstår jag att läkare måste skriva vad de tror – jag ifrågasätter egentligen inte det. Det bara triggar igång vissa känslor hos mig. Att vikten ska vara så relevant och bestämma om någon är hälsosam eller inte – det håller inte. Skärp er, människor! Låt andra ha sin kropp och du din.

Det är bara det.

Tack och fejk

08 tisdag Sep 2020

Posted by in Aspergers syndrom, Bloggrelaterat / Blog related, Dynamo - Möjligheternas förlag, Fördomar / Stereotypes, NPF (neuropsychiatric diagnosis)

≈ 8 kommentarer

Etiketter

, , , , , , , , , , , , , ,

Jag tänkte passa på att tacka för alla kommentarer som kommer in. Kul, spännande och jag svarar så fort jag kan. En side-note bara. <3 Dessutom får ni gärna komma med förslag på någonting ni tycker skulle vara kul om jag publicerade och delar med mig av. En fråga, en blogglista, ämne till ett informationsinlägg. Om jag gillar ditt förslag, så kanske det blir aktuellt med ett inlägg relaterat till ditt förslag. Förslag är alltid spännande! Självklart blir du länkad i inlägget.

~

Den här dagen har verkligen varit en känslomässig total upp- och nergång. I stort sett hela dagen på Dynamo har vi haft redaktionsmöte. Det var intressant att uppleva det, även om man blev trött. Nu är jag hemma igen och är ännu tröttare. Jag måste verkligen vila nu. Vad har ni gjort i dag?

Ibland undrar jag hur det egentligen känns att fungera normalt. Eller, inom normalspektrum. När allt mer eller mindre flyter på. Jag kommer aldrig få veta hur det känns och de som faller under normalspektrum kommer aldrig få veta hur det är att ha en neuropsykiatrisk diagnos. Det är väldigt komplext. Jag förstår inte varför neurotypiska (människor som inte har NPF) verkligen älskar att prata om ”väder och vind” och förmodligen kommer jag aldrig förstå det. Det är inte det att jag inte bryr mig om vädret, utan det är snarare för att det känns väldigt fejkat. Vad tror ni?

En svart robot, knallrosa stjärnor, bångstyrig

07 måndag Sep 2020

Posted by in Aspergers syndrom, Fördomar / Stereotypes, NPF (neuropsychiatric diagnosis)

≈ 9 kommentarer

Etiketter

, , , , , , ,

Sedan har kommit hem har jag bara vilat. Jag är så trött och just därför tänker jag gå och lägga mig snart. Det känns som att det har varit mycket i dag. I morgon är det redaktionsmöte på Dynamo.

Ingen är perfekt. Ingen är helt fri från fel och brister. Jag är ingen robot, inte du heller. Fast samhället verkar tro att vi är robotar, på alla nivåer. Vad tycker ni? Har du någon annan infallsvinkel?

Det var helt random. Något som åkte snålskjuts genom huvudet. Typ.

Urinprov? Vet inte

07 måndag Sep 2020

Posted by in Aspergers syndrom, Hälsa / Health, Just another day, Träning

≈ 7 kommentarer

Etiketter

, , , , , , ,

I dag har jag lämnat litiumprov bland annat och det gick bra, förutom att sjuksköterskan inte verkade ha koll. När jag nästan var framme vid bussen ringde hon och sa att jag glömde lämna urinprov och sa att jag skulle komma tillbaka. Det är inte precis min uppgift att minnas vad hon sagt innan. Äh, jag la på i örat på henne. Jag ogillar sådant.

Det var kul att träffa Carolina igen. <3 Hon var ledig i fredags. Det var en helt ok dag på Dynamo.

Bilden är tagen utanför sjukgymnast – mottagningen. Träning i dag, specifikt för fotleden, balansen och koordination. Lite mörka tankar har förföljt mig dag. Kommit och gått

Planeringsfreak

06 söndag Sep 2020

Posted by in Aspergers syndrom

≈ 10 kommentarer

Etiketter

, , , , , ,

Nu är det söndag kväll och i morgon kommer allt i gång igen. Som jag sagt tidigare ska jag lämna blodprov vad gäller litium i morgon innan jag ska till Dynamo. Då blir det en smått förvirrande morgon. Istället för att äta frukost ska jag ta med den och äta efter provtagningen. Morgonmedicinen får jag inte heller ta innan provet. Det här behöver ni egentligen inte veta, men jag behövde skriva ner mina tankar. Poängen är att provtagning är förvirrande, i alla fall förberedelserna. Är det bara jag som känner mig stressad dagen innan jag ska prov?

Jag börjar blir rätt trött, så jag hoppas att sömnen fungera i natt – utan jobbiga uppvaknanden och så vidare.

Ok, nu ska jag varna ner lite.

Godnatt, good night <3

Till dig med NPF som kämpar ensam

06 söndag Sep 2020

Posted by in Aspergers syndrom

≈ 12 kommentarer

Etiketter

, , , , , , , , , ,

En gång var det en tjej som gick i lågstadiet. Varje gång hennes lärare förklarade dagens uppgift för klassen hon gick i började hon gråta och allting blev svart. Hon blev alltid utkastad från lektionerna av just den läraren, som var ansvarig för nästan alla lektioner. Sedan fick hon sitta ensam och ”lugna ner sig” utanför klassrummet. När andra lärare försökte prata med henne vägrade hon och sa att hon snart skulle gå till lektionen igen.

Den flickan var jag. Ingenting hade förändrats sedan jag fick min diagnos, Aspergers syndrom, 2-3 år tidigare. Mamma och pappa tjafsade ständigt med läraren, men ingenting blev bättre. I årskurs 6 bytte jag skola, men det blev inte bättre. Visst hade jag bättre lärare och jag hade slutat tro att jag var idiotisk. Fast de andra eleverna var inte trevliga. En del mobbade mig, andra bara frös ut mig och låtsades att jag inte existerade.

Det här skriver jag inte för att någon ska tycka synd om mig, utan för att det du som har/är drabbad ska känna dig mindre ensam. Mina föräldrar förstod, även om jag inte sa något. Men det är inte alla föräldrar som gör det. Berätta för någon om du blir utsatt av lärare och/eller elever! <3

#fuckdötid

04 fredag Sep 2020

Posted by in Aspergers syndrom

≈ 17 kommentarer

Etiketter

, , , , ,

Nu har min vän åkt hem. Fast jag är inte redo att gå och lägga mig, måste fundera över morgondagen. För nu är det ju helg.

Jag är visserligen trött, men jag tänker gå och lägga mig när jag känner mig redo. Klockan är snart 21, men jag är redan trött som fan. Det kan bero på att jag sov dåligt i natt. Vi får hoppas på den här natten, att den ger någon sömn.

Helgen är alltid svår på sitt sätt. I morgon ska jag i alla fall ta mig till gymmet. Sedan får vi väl se (hur mycket jag än hatar det uttrycket). Det hade varit mer ok att vara ledig en dag, men inte fler. Vad tycker du?

Äh, nu ska jag kolla på Scrubs ett tag till innan jag somnar.

God natt mina läsare! <3

Tankar om sociala medier

04 fredag Sep 2020

Posted by in Aspergers syndrom, Dynamo - Möjligheternas förlag

≈ 13 kommentarer

Etiketter

, , , , , , , , , ,

Det har varit en dålig dag. Dålig sömn. Jag har känt mig nere, haft ångest, varit förstoppad och haft ont i magen. Ja, samt att jag har känt mig utanför vart jag än varit. Fast dagen är inte slut än. En vän kommer hit sedan, så jag har varit och handlat lite. Jag känner mig fortfarande lite hängig, men hoppas att det känns bättre sedan.

Tankarna har dragit mycket åt det negativa hållet i dag tyvärr. Jag hoppas att ni har haft en bättre dag än mig. Eller?

En sak som jag har tänkt på lite är hur olika sociala medier passar olika personer bättre. Jag föredrar att blogga, eftersom jag älskar att skriva. För mig ligger inte fokus på bilderna, vilket passar mig – jag är egentligen ingen bra fotograf. Jag kanske inte är usel, men inte heller så bra. Det har lite med balansen att göra, för jag kan knappt håller kameran still. Därför är Instagram inte min grej, för det innebär kort text och alltid en bild. Det räcker med att jag sköter jobbets då och då. Facebook har jag mest för jobbets skull och kontakt med personer vars nummer man inte har. Grupper också, förstås. Vilka sociala medier föredrar ni?

Vikten av planering och att vara utan den

03 torsdag Sep 2020

Posted by in Aspergers syndrom, NPF (neuropsychiatric diagnosis)

≈ 6 kommentarer

Etiketter

, , , , , , , , , , , , ,

Jag har känt mig trött i dag, som vanligt. På sätt och vis. Det är torsdag, så jag hade städning på schemat efter att jag varit på Dynamo. Dessutom så lämnade jag återvinningen med en personal. Skönt att ha det överstökat. Fast ja, trött.

I går bröt jag ihop när all planering fallerade. Med ett ombokat möte blev tiden plötsligt min fiende. Efter att ha gråtit och så vidare fick jag timmarna att gå tills nästa möte. Bland annat med att planera prank med en personal, som jag nämnde i inlägget jag skrev i morse. Vad gör du när du ska fördriva tid?

Snart är det också helg, vilket också är stressande. Varför kan jag inte bara ta en dag i taget? För att jag har Aspergers syndrom förmodligen. Jag måste planera. Dels för att må ok, inte för andras skull. Känner du att du måste planera för andras skull, eller för din egen? Okej, jag älskar min kalender. Utan den? Jag vet inte. En gång, för några år sedan tappade jag bland annat min kalender på ett pendeltåg i Norrköping när jag var på väg till en festival. Galet nog fick jag tillbaka väskan.

Utan rutiner och planering hade det nog varit mycket kaos i min Asperger-hjärna. Så jag håller noga koll på mina grejer. Fast det händer att jag tappar bort saker, men då är jag oftast riktigt stressad. Tappar du ofta bort saker?

Det blir väl allt för i kväll. God natt <3

Pranktastic

03 torsdag Sep 2020

Posted by in Aspergers syndrom

≈ 6 kommentarer

Etiketter

, , , ,

I går var det mycket kaos, känslomässigt. Saker blev inställda hit och jag visste inte vad jag skulle göra med all tid. Vad som var kul var att jag och en personal prankade en annan personal. Hon lurade i väg honom, medan jag julpyntade hans motorcykel och la dit ett fejkat paket. I en tom kartong för glödlampor som innehöll en burk tonfisk. Vi fick med allt på video och reaktionen var priceless!

Inte som jag tänkt mig alls

02 onsdag Sep 2020

Posted by in Aspergers syndrom, NPF (neuropsychiatric diagnosis)

≈ 7 kommentarer

Etiketter

, , , ,

Jag har haft en lugn morgon, fast kantad av beslutsångest. Som jag säkert har sagt tidigare – jag gillar inte så kallad ”dötid”. Dock stör jag mig lite på det uttrycket, men det var det bästa jag kunde hitta för att beskriva det.

Istället har jag tagit det lugnt … Eller ja, försökt. Om en stund ska jag åka till MISA och ha möte, förbereda inför ett mindre projekt. Så kanske man kan säga. Det gäller korrekturläsning. Det kan jag hålla på med när jag inte har så mycket att göra på Dynamo. (Precis när jag skrivit detta ringde MISA och ställde in….)

Senare i dag ska jag på uppföljningsträff med OCD-gruppen som jag gick i förut, om ni minns.

Nu fick jag ännu mer ”dötid”, eftersom MISA-mötet blev inställt.

Sum 41 – Pieces

02 onsdag Sep 2020

Posted by in Aspergers syndrom, Musik / Music

≈ 7 kommentarer

Etiketter

, , , , , , ,

Den här låten betyder mycket för mig på flera sätt och påminner lite väl mycket om min tonårstid. Vi skulle översätta en låt från engelska till Svenska i högstadiet och jag hade valt denna. Då var det en kille i min klass som sa om den inte var lite väl snuskig för mig. Jag kan fortfarande inte släppa det, för jag vet inte om han skämtade. Jag tror att han gjorde det. Det är ju ingen snuskig låt.

Allt som får mig att tänka på skolan får mig att må skit, men jag vill ändå dela med mig av detta. Jag älskar ändå denna låt.

Relationer – då det blir kaos

01 tisdag Sep 2020

Posted by in Aspergers syndrom, Känslomässigt kaos / Emotional chaos

≈ 11 kommentarer

Etiketter

, , , , , , , , ,

Trots att jag sov bra i natt har jag känt mig trött. Min vanliga känslomässiga ber- och dal(vana)bana (Kent-referens) har varit för mycket nu under kvällen. Hur var din dag?

Jag är så trött, irriterad och förbannad på personer som jag trodde var mina vänner. Som man trodde att man stod nära. Det blir så otydligt för mig. Om du inte vill vara vän med mig – säg det bara. Jag vill inte ha någon gråzon. Antingen – stanna i mitt liv eller försvinn. Jag försöker hålla mig till de vänner som faktiskt tycker om mig för den jag är och inte den jag bör vara. Punkt.

Snart tänker jag sova. Jag är trött. På lite allt möjligt. Speciellt på vänner som känns rätt falska. Eller som tycker att man kan avsluta en vänskap utan att säga något – bara för att man mår bättre och inte behöver en längre. Det är så jag känner mig – utnyttjad. Vissa sticker så fort de mår bättre.

Det är väldigt jobbigt att jag alltid tänker så svartvitt kring relationer och är väldigt överkänslig. Relationer är bara så otroligt krångligt och otydligt. Hur ser du på detta?

Trender? Nej tack

01 tisdag Sep 2020

Posted by in Aspergers syndrom, Samhälle, Vegan

≈ 3 kommentarer

Etiketter

, , , , , , ,

Det är ibland, eller ofta, svårt för mig att minnas vad jag tänkt på. Vissa saker och syner fastnar, men sällan det som är relevant – enligt andra. Mina föräldrar, till exempel, tycker att jag oftast bara minns det som inte är viktigt – ja, enligt dem. Ärligt – vem bestämmer vad som är relavant Kändisar på Instagram, eller? De är ofta trendsättare åtminstone, oavsett om vi vill att de ska vara det – eller inte. Alla personer med stort inflytande på samhället i stort. Vad tror ni?

Jag har alltid tyckt att de flesta trender är tråkiga. Det är viktigare för mig att göra som jag vill. Dessutom är jag inte vegan för att det tycks trendigt. Jag har bara ätit fisk sedan jag var 10 år. När jag var 24-25 år blev jag vegan efter att ha insett att fiskar, kycklingar, höns också blir illa behandlade (mina föräldrar var vegetarianer och åt frisk, så vid 10 års ålder gjorde jag som dem. Nog om det. Om ni vill att jag ska berätta mer om hur det är för mig att vara vegan, så säg till.

Nu spårade inlägg ur lite kanske. Jag anser i alla fall att veganism var väldigt trendigt ett tag. Det kanske är så fortfarande. Dock är det väl en definitionsfråga om det passar in här. Delvis, enligt mig. Det är det här med att bli vegan för klimatets skull. Fast trender när det kommer till smink och kläder bryr jag mig inte om. Varför ska alla se likadana ut? Jag tycker nog trots allt att det värsta är bantningstrender. Verkligen patetiskt. Ärligt talat – det känns bara som folk bantar bara för att vara ”inne”. Om man vill ha det så -absolut. Min åsikt är mer att man kanske bör skaffa ett liv istället.